- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1909 /
784

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.







ADVOKATENS UMGÄNGE.

HVARDAGSBERÄTTELSE ar CECILIA WENDEL.

(Forts. fr. föreg. häfte.)

Advokaten är Torsten Lebrun, gift med fru Maud. Paret har en liten middag, där man får göra
bekantskap med deras hvardagsumgänge. Först advokatens kompanjon, vice häradsh. West med sin lilla
fina mamma, fru van Reeh med sin dotter Magda, en mörk, vacker flicka, som är massös, en
grosshandlare, en notarie, en docent, en rösträttsintresserad dam samt fru Lenah Ström och en liten obetydlig
flicka, Beda, som går frun tillhanda hos henne. Häradshöfding West har råkat få se Magda ha ett
uppgjordt möte med — Bedas fästman, Fabian Halvorsen, som olyckligtvis har rykte om sig att vara
en fruntimmerskarl. Om det vet Beda intet, hom är lycklig att få träffa honom en timme, för henne
är det nog. Man får en indblick i fru Ströms godmodigt glada hemlif, med två barn och en underlig
jungfru. Det skymtar att fru Lebrun inte är i jämvikt. Fabian lånar pängar af häradshöfdingen,
hvilket tar sig illa ut. Sedan möter han Magda i hemlighet och ger henne pengarna — allt utan Bedas
vetskap. Slutligen inträffar en lViten kollaps mellan herr och fru Lebrun, som herrn tar mera lugnt,
men som drifver frun att gå ut och äta middag med docenten. Det blir dock misslyckadt och hon
kommer hem missbelåten med sig själf och hela tillvaron. Men docenten är nöjd, förnämligast med sig själf
och antyder för notarien att han gjort en eröfring. Det börjar pratas om Magda, som af en mondän
medlem i den nya damklubben vägras inträde i na. En scen hos fru Ström är en illustration till
frågan: böra barn agas?’ Man får lära känna en ung man, som Magda vågat sitt rykte för och
samtidwgt öfvertalar fru Ström Beda att inte korrespondera med sin fästman på en tid. %’ru Ström reser
sedan bort med barnen och Beda, som skall vakta våningen, får upplefva en ruskig episod med ett par
tjufvar, hvilken dock lyckligtvis endast resulterar i att hon får flytta till Lebruns. Hos Lebruns är
stämningen alltjämt olustig, fru Lebrun ser nästan med afund på Bedas okonstlade kärlek till Fabian.
Häradshöfding West kan inte dölja att han ogillar Magda, som kommer i ännu tråkigare situationer. Hennes
okände wunge kavaljer ställer sålunda till ett uppträde på en restaurant med docenten Balle strax innan
umgänget flyttar till landet. Här lefver man i allsköns sämja — ingen får reda på att Netta hållit

å att dränka barnen. Fru Lebrun och Balle kyssas 1 en skogsdunge, men fru Lebrun känner det
kusigt efteråt. Det blir uppenbarat att fru Ström spekulerat bort sina pengar, hvilket hindrar Gunerius
Bladh att fria, som han annars ämnat. Beda skall nu lämna fru Ström och hennes giftermål blir
då oundvikligt. I stället för att komma ut på landet ger Magda sig bort — ingen vet först hvart, men
för Kristian Wests juristfyndighet är det inte svårt att hitta henne i Köpenhamn, dit hon rest med
den olycksaliga Charlhe. Muysteriet med honom blir nu utredt, han är frukten af en kärleksförbindelse,
fru v. Reeh ingått i sin ungdom och bittert ångrat. Kolonien flyttar in till staden och Beda skall nu
rega till sitt hem.

TJUGUTREDJE KAPITLET.

”Du kan gärna lyfta på kappan och
sitta en stund,”” sade fru Ström, när
Beda och Fabian försvunnit om hörnet.
”Det är sista gången du ser min gamla
våning! Inte för att det är mycket att
se just nu,” tillade hon med ett kort
skratt.

Ӂ det ... Hur kommer du att
trifvas i Vasastaden ?”

” Bra, kära du, ” svarade fru Ström,


som märkte att ämnet inte det ringaste
intresserade den andra. ”Och nu
behöfver jag ju inte längre gå och känna
mig som en slafhandlare.”

”Slaf...? Hur så?” sade Maud
något vaknare.

”För Nettas skull — hennes
stumma och förbittrade tillgifvenhet har
sannerligen gjort det så besvärligt för
mig många gånger så jag kan inte
så säga!”

”Ja, hon var underlig — så olik


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:26:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1909/0796.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free