- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1909 /
855

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SAN FRANCISCOS UNDERGAÅNG

välte sig fram. Har världen skådat
en större bedröflighet? Den ständiga
synen af lemlästade och
otillräkneliga gaf bekräftelse åt ropet «50,000
omkomna«. När man såg fina damer
blott med en teaterkappa och sin
mans galoscher som tillägg till
nattdräkten, när man såg stora, förnuftiga
karlar lassa pianon på barnvagnar,
kunde man tro annat än att världens
sista stund var kommen? De
fanatiker, som visste klockslaget för den
yttersta förstörelsen, funnos också.

855

icke den rike juveleraren som kom
där, släpande på en madrass? Hvem
var den mannen, med dubbelbössa
och rakborste?

Under allt detta drog elden
tjutande fram och enhvar visste, att
vattenledningen var förstörd och att
man var så godt som utan vapen till
den nye fiendens bekämpande.

Skuggor af lystna desperados
började skymta öfverallt, och fick blott
förvirringen vinna lika hastigt som
elden, kände man att icke ens den





Utdelning af proviant till de hungrande.

Och när midt i villervallan jorden
plötsligt gaf efter för begäret att
förskräcka människorna med en ny,
dånande rystning — kunde man då
tro annat än att deticke var galningar
som talade, utan inspirerade, som
visste mera än andra och som hade
rätt i sina förbannelser öfver den
syndigaste och lättfärdigaste af städer?
Kvinnorna svepte sjalar och
borddukar om sina små, och barnen gräto
förtvifladt, när de rycktes undan så
hastigt att de tappade någon
krampaktigt kvarhållen Ileksak. Var det


sista hemsökelsen, plundring, skulle
besparas den olyckliga staden.

Vinden gick öfver, som alltid fram
på förmiddagen, från en mild
landbris till en frisk nordvästlig svepare
ute ifrån hafvet. Det var domen för
redan hotade kvarter. Men nu hade
trupperna hunnit bli herrar öfver
förvirringen.

Och nu organiserades ett
räddningsarbete, vuxet den gigantiska
kampen mot den tredubbla faran, nya
jordbäfningar, en hejdlös eld och
lurande laglösa, färdiga till språng.
Sta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:26:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1909/0867.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free