Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADVOKATENS UMGÄNGE.
HVARDAGSBERÄTTELSE ar CECILIA WENDEL.
(Forts. fr. föreg. häfte.)
Advokaten är Torsten Lebrun, gift med fru Maud. Paret har en lUiten middahg, där man får göra
bekantskap med deras hvardagswmgänge. Först advokatens kompanjon, vice häradsh. West med sin lilla
fina mamma, fru van Reeh med sin dotter Magda, en mörk, vacker flicka, som är massös, en
grosshandlare, en notarie, en docent, en rösträttsintresserad dam samt fru Lenah Ström och en liten obetydlig
flicka, Beda, som går frun tillhanda hos henne. Häradshöfding West har råkat få se Magda ha ett
uppgjordt möte med — Bedas fästman, Fabian Halvorsen, som olyckligtvis har rykte om sig att vara
en fruntimmerskarl. Om det vet Beda intet, hon är lycklig att få träffa honom en timme, för henne
är det nog. Man får en inblick i fru Ströms godmodigt glada hemlif, med två barn och en underlig
jungfru. Det skymtar att fru Lebrun inte är i jämvikt. Fabian lånar pängar af häradshöfdingen,
hvilket tar sig illa ut. Sedan möter han Magda i hemlighet och ger henne pengarna — allt utan Bedas
vetskap. Slutligen inträffar en lUiten kollaps mellan herr och fru Lebrum, som herrn tar mera lugnt,
men som drifver frun att gå ut och äta mid%mcd docenten. Det blir dock misslyckadt och hon
kommer hem missbelåten med sig själf och hela tillvaron. Men docenten är nöjd, förnämligast med sig själf
och antyder för notarien att han gjort en eröfring. Det börjar pratas om Magda, som af en mondän
medlem i den nya damklubben vägras inträde i na. En scen hos fru Ström är en illustration till
frågan: "böra barn agas?" Man får lära känna en ung man, som Magda vågat sitt rykte för och
samtidigt öfvertalar fru Ström Beda att inte korrespondera med sin fästman på en tid. Fru Ström reser
sedan bort med barnen och Beda, som skall vakta våningen, får upplefva en ruskig episod med ett par
tjufvar, hvilken dock lyckligtvis endast resulterar i att hon får flytta till Lebrumns. Hos Lebruns är
stämningen alltjämt olustig, fru Lebrun ser nästan med afund på Bedas okonstlade kärlek till Fabian.
Häradshöfåing West kan inte dölja att han ogillar Magda, som kommer i ännu tråkigare situationer. Hennes
okände wunge kavaljer stäåer sålunda till ett uppträde på en restaurant med docenten Balle strax innan
umgänget flyttar till landet. Här lefver man 1 allsköns sämja — ingen får reda på att Netta hållit
på att dränka barnen. Fru Lebrun och Balle kyssas i en skogsdunge, men fru Lebrun känner det
kusligt efteråt. Det blir uppenbarat att fru Ström spekulerat bort sina pengar, hvilket hindrar Gunerius
Bladh att fria, som han annars ämnat. Beda skall nu lämna fru Ström och hennes giftermål blir
då oundviklygt. I stället för att komma ut på landet ger Magda sig bort — ingen vet först hvart, men
för Kristian Wests juristfyndighet är det inte svårt att hitta henne i Köpenhamn, dit hon rest med
den olycksaliga Charlhe. Mysteriet med honom blir nu utredt, han är frukten af en kärleksförbindelse,
fru v. Reeh wngått i gin ungdom och bittert ångrat. Kolonien flyttar in till staden och Beda reser hem
för att gifta sig. Fru Lebrun börjar likasom komma till ro, hon gör klart för sig — och docenten —
att deras flirt inte är dem värdig och han finner sig knotande; det är något nytt öfver henne han ej
förstår. Häradshöfdingen friar plötsligt till Magda, det har gått upp för honom att han inte vill vara
af med henne. Hon säger nej, in t det sista, tills hon en mörk och kuslig kväll blir skadad af en
spårvagn och med ambulans måste föras til Sabbatsberg.
TJUGUSJÄTTE KAPITLET.
”Hon blir halt naturligtvis.”
Jeanna Bloch fann en rättfram
njutning i att nämna olyckor vid deras
verkliga namn. ”Hon dog i lungsot
— hans hustru dricker, visste du inte
det? — Kära du, vid trettio års ålder
53.
förlorade hon hvarenda tand, alla
framtänderna är lösa” — sådant
påståenda framställde hon med frisk,
glädtig röst och en min, som talade om
hvilken tillfredsställelse hennes egen
vederhäftighet beredde henne — det
skonslösa i hennes uppgifter mildrades
inte af att hon verkligen oftast hade
rätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
