Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
898
VID SOLNEDGÅNGEN.
Mellan 5 och 6 blir det åter lifligt
kring alla de små bodarna på promenaden.
Kurgästerna strömma ut från liggkurer och
siestor. Man möts, hälsar, flanerar och
går i bodarna. Man köper vykort eller
”specialités de Davos” för att skicka till
sina hemmavarande, blommor till sin
bordsgranne eller till någon liten patient
som för tillfället ligger till sängs, går in
och profvar hos den lilla franska
sömmerskan, ser i förbigående på den nya
IDA SAGER
flesta, men dock tränger sig den
vemodiga föreställningen öfver en,
hurasom dock sjukdomen ligger där på iur
bakom mången rosig kind.
Solen går tidigt ned bakom bergen,
men en genomskinlig klarhet dröjer länge
kvar i luften och strider mot skymningen
som liksom stiger upp från dalens botten.
Färgerna smälta så småningom ihop till
grått och hvitt, endast den underbara
alpkedjan reser sig öfversvinnligt klar och
skimrande mot det himrmelsblå. I hvita
sammetsmantlar, som drapera deras
gigan
sÅ
T
Vid målet.
litteraturen utlagd i bokhandelsfönstren,
köper en philipinepresent hos juveleraren
och slutar med att dricka te hos Elsener
eller Casparis. Allt det här har man inom
ett par hundra meters utsträckning.
Muntra slädbjällror klinga från hemvändande
slädpartier, och andrå som varit på
utfärder på skidor eller kälke komma också
nu varma och trötta med alppåse på
ryggen och skynda hem innan mörkret och
nattkylan faller på.
Det ger ett egendomligt intryck att se
hela denna lilla människovärld af nästan
uteslutande ungdom. De se friska ut de
tiska former, med taggiga kronor på stolta
hjässor likna dess toppar tysta jättar och stå
som ett värn kring dalen i en sluten kedja.
Kungen i deras krets är väl den
alabasterhvita Tinzenhorn, spetsig och graciös,
eller måhända Schiahorn med sin dubbla
kam, som mörk och hotande lutar sig
öfver Davos från väster. Alltsom solen
sjunker längre förändra sig färgerna.
Bergen i norr kring den lilla sjön sprida ett
sken som af gammal förgyllning. Så
småningom öfvergår det i blekt silfver för att
därpå af någon reflexinverkan plötsligt
genomgå en hel färgskala från skäraste
m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
