- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1909 /
941

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



LYXEN PÅ VÄRA TEATRAR

Brunius är ett bevis för satsen att till och
med mycket eleganta teaterkläder icke
behöfver vara så förfärligt dyra. De kunna
förändras och stufvas om och plockas i
hvarandra i det oändliga, och vi ha med
glädje och diskret tystnad sett hur
skådespelerskan i den ena rollen efter den andra
burit dräkter, alla fräscha och modärna,
som vi i alla fall kunnat fördela rundt
omkring i hennes föregående repertoar.
Det är just sådana små hemligheter som
publiken icke anar, och som väl endast
få passera med succés om vederbörande
verkligen af naturen bar »gåfvan».

På sista åren har äfven fru Bosse,
som förut mera intresserat sig för sina
fantasikostymer, möjligen på grund af sin
något förändrade repertoar kommit att
ägna sig en god del åt den modärna
klädedräkten i dess allra elegantaste
variationer. Hon säger själf med i vårt tycke
allt för öfverdrifven blygsamhet att hon
egentligen icke begriper sig så mycket
på modärna kläder, och håller före att
största äran för hennes toaletter tillkommer
hennes skräddare, herr Jahnke. Hon
medger i alla fall med objektivt öfvertygande
uppriktighet att det är mycket roligt att
bära alla dessa skimrande och linjevackra
klänningar. På Svenska Teatern är det
numera hon och fru Brunius som sköta
om att den stora, den riktigt säkra och
äkta elegansen, icke dör ut.

På Vasateatern är det fru
Winnerstrand och fröken Hedman som leda.
Den förra har under sista året utvecklat
en på en så liten teater mycket afsevärd
prakt, och fröken Hedman har alltifrån
sin debut alltid varit mycket elegant, af
en charmerande och litet främmande chic
i alla roller där så har varit lämpligt.
I början nästan häpnade man öfver denna
unga okända flickas naturliga elegans och
fna kläder, numera gläds man lika
mycket öfver elegansen, och vet dessutom att
de fina kläderna ha all rätt att se litet



941

pikant utländska ut. Fröken Hedman
öfvertager dem nämligen af sin syster,
som är skådespelerska i London, och som
på grund af sin repertoar ofta måste byta.

Därmed äro vi inne på frågan hvar
all denna prakt kommer ifrån, hvad den
kostar, och hvart den tar vägen.

För att börja med det första, så
kommer den från våra allra finaste skräddare,
enkannerligen från herr Jahnke, hvars
uppfinningsförmåga och stora tekniska
skicklighet alldeles särskildt väl lämpar sig för
sådana uppgifter. Han gör alla toaletter
till fru Meissner, som tydligen har klart
för sig att för henne, Oscarsteatern och
publiken är endast det bästa godt nog,
för fru Bosse, fru Brunius, fru Håkanson,
fröknarna Gränberg och Berentz, åt fröken
Olga Anderson, och åt ännu flera, när så
erfordras. Lundins, med sin mera
summariskt aristokratiska smak, lämpa sig
alldeles förträffligt som hofleverantör till
fru Valborg Hanson, hvars blonda och
plastiska skönhet de draperat i många
alldeles utomordentligt vackra toaletter,
pu på senare tider bland annat i Falska
juveler och i Lady Frederick-turneen.
När man ser fru Hanson i någon
»toalettroll» har man en behaglig visshet att
hon skall vara klädd just på det sättet,
och det är väl egentligen det bästa som
kan sägas. Men å andra sidan lämpar
sig nog denna enkla, storlinjiga genre
endast för en kvinna af hennes typ och
skönhet. Fru Winnerstrand är kund hos
Sidenhuset, men den magnifika
sammetsdräkt hon bär på fotografien har hon fått
hos Madame Suzanne.

Det är ju klart att dessa storskräddare
endast lämna de allra yppersta varor, och
således måste åsätta sina leveranser ganska
höga pris. Å andra sidan äro aktriserna
ju ofta återkommande kunder, och därför
kan det hända att det icke alltid erfordras
nytt material och nya garnityr, man
använder med god vilja det gamla, när så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:26:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1909/0953.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free