Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 ANSGAR ROTH
afbildades fenomenet af några från Wien
och Breslau ditresta lärde, som varit nog
förtänksamma att öfverge sina af moln och
dunster bortskymda fjärrglas. Nu rådde
under dessa dagar i maj månad jorden
rundt en osedvanlig rikedom på cirrimoln,
hvilkas talrikhet delvis tillskrifvits just
kometens inflytande på jordatmosfären.
Men under flera veckors, ja månaders
tid dessförinnan utgjorde Halley’s komet
ett utomordentligt praktfullt skådespel,
särskildt på den heta zonens
stjärnhimmel. Talrika vittnesbörd betyga detta
Fig. 9. Halley’s komet projicierad på solskifvan.
Teckning af Sykora vid kometens passage förbi solen
morgonen den 19 maj 1910.
— bland annat från missionärer och
resande, som tillfälligtvis uppehållit sig i
meteorologiskt gynnsamma trakter och
som hemsändt entusiastiska beskrifningar
(ofta åtföljda af bilder och teckningar)
öfver den sällsamma synen.
Halley’s komet ger således ett eklatant
exempel därpå, att en amatör på området
kan åstadkomma lika mycket, ja mera än
astronomerna af facket — och i hvarje
fall med sina iakttagelser komplettera
vetenskapsmännens af lokala rums- och
tidsförhållanden begränsade observationer.
Man får i våra dagar ofta höra den åsikten
uttalas, att genom dessa de fackliga
astro
nomernas fulländade instrumentella
hjälpmedel amatörens med blygsamma resurser
utförda iakttagelser torde blifvit helt och
hållet onödiga och onyttiga. Vore denna
reflexion grundad, så hade de enorma
penningsummor, som nedlagts på de moderna
observatoriernas utrustning, förgäfves
utgifvits. Astronomiens utveckling — det
visar nogsamt dess historia — är i högre
grad än någon annan vetenskaps knuten
vid de för stjärnornas studium intresserade
lekmännens insats. Många af de största
upptäckterna ha gjorts af icke fackmän.
Men bortsedt från mer eller mindre
tillfälligt gjorda iakttagelser, finns det hela
serier af observationer, som icke
lämpligen kunna utföras på ett observatorium.
Den amerikanske astronomen Hale, nu
chef för det ofvannämnda M:t
Wilson-observatoriet, förut föreståndare för det likaledes
utomordentligt utrustade
Yerkes-observatoriet, och således om någon en auktoritet
på området, besvarar obetingadt jakande
frågan, huruvida för vetenskapligt ändamål
värdefullt arbete kan utföras med små
instrumentella resurser.
»Amatörobservationernas resultat, » säger Hale, »äro icke
blott af nytta — de kunna jämställas
med, ja t. o. m. sättas framför arbetena
vid de största och bäst utrustade
astronomiska institutioner.» Dessa mycket
sägande ord illustrerar Hale själf genom
att anföra några exempel, hämtade från
hans eget — och M:t Wilson-observatoriets
— speciella forskningsgebit, solens studium,
hvilket eljest lätt nog kunde förefalla en
oinvigd säsom för lekmannens
forskningsifver mindre lämpadt.
Men nödvändiga villkor för att
amatörastronomens (såväl som expertens)
iakttagelser skola få verklig och full
betydelse äro ett omsorgsfullt val af
observationsobjekt, -instrument och -metod samt
lämpligt vald tid och plats för
observationernas anställande. Redan ett så
anspråkslöst vapen som en vanlig
teater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
