Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 KARL STJERNKRANTZ
heten plågades». För att i någon mån
bli kvitt dessa hade han visserligen
medtagit betjänt för att undgå risken
att »få sina stöflar borstade af en
broder i Apollo», ehuru detta
försiktighetsmått ändå icke synes hafva
varit tillräckligt effektivt.
Men var lifvet i Karlsbad i det
stora hela trivialt, så infann sig äfven
här romantiken och flätade in det
röda inslaget i händelsernas
grådaskiga enahanda. I Karlsbad blef
nämligen Tegnér bekant med de
polska frihetshjältarna generalerna
Skrzynecki och Chlopicki. Intresset
för deras sträfvanden och gammalt
rysshat förde honom närmare dessa
entusiastiska män och särskildt till
Skrzynecki, hvilken han räknade till
de intressantaste bekantskaper han
gjort under resan. De träffades därför
ofta. Då emellertid till dem slöto sig
Tegnérs reskamrat Hemberg, då
engelsk konsul i Ystad, och franska
sändebudet i Petersburg marskalk de
Maison, väckte deras samkväm
uppmärksamhet. Polackerna stodo
dessutom enligt Tegnérs uppgift under
vaksam =«:detektiv uppsikt, hvilket
gjorde att, när alla dessa herrar,
hvilka representerade allt annat än
mot Ryssland vänskapligt sinnade
makter, mera regelbundet kommo
samman, deras möten ansågos hafva
politisk betydelse. Christine
Hagerman berättar härom enligt Färsts
anteckning:
En dag kom Tegnér upprörd in till
Hagerman och berättade, att han och
hans sällskap blifvit inkallade för
polisen, att de polske generalerna blifvit
utvisade och de öfriga förbjudits att
hålla möten. Inom tolf timmar skulle
polackerna hafva lämnat staden och
fingo de under den tid de ännu voro
i Karlsbad ej sammanträffa med
någon af de andra med risk att då äfven
dessa utvisades. Tegnér tillade, att
Skrzynecki emellertid bedt honom att,
innan de skildes, få hans välsignelse.
Då Tegnér var hängifven hans sak
och dessutom var en hög andlig, om
också af olika bekännelse, menade
Skrzynecki, som lärt sig beundra den
svenske skalden, att Tegnérs
välsignelse skulle gagna honom i hans
arbete för sitt fäderneslands räddning.
Tegnér berättade detta för Hagerman
och beklagade på samma gång att han
knappast visste huru det skulle gå
för sig och huru det skulle aflöpa.
»Nog går det honom lika min
välsignelse förutan, men då han tror på dess
verkan och nödvändigt vill hafva den,
vill jag ej heller neka honom den,»
sade Tegnér. :
Sent på aftonen kom Tegnér åter
till Hagermans, då med biskopskorset
på bröstet. Han var mycket allvarlig
och gripen och sade att nu var det
gjordt och att de träffats i en löfsal,
Skrzynecki föll på knä på marken och
Tegnér lyste välsignelse öfver honom
och den stora lifsuppgift han satt sig
före. Tegnér sade, att han känt det
som ett det stämningsfullaste och
högtidligaste ögonblick 1i sitt lif.
Och upptecknaren tillägger med
rätta :
Det var säkert en imponerande
bild i den undangömda löfsalen i
Karlsbad, då den vackre svenske
biskopen sträckte sina välsignande
händer öfver den knäböjande polske
ädlingens hufvud. Gripande måste
stunden varit och full af allvar; ty
lika innerlig som den polske
frihetshjältens bön om Guds hjälp i arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
