- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1911 /
59

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANDEN SEGRADE 59

människa långt före Tolstoy lockande
hägrade för Lionardo da Vinci, som
i ”Nattvarden” skapade den
fullkomligaste gudsbilden. Hans memoarer och
dagböcker äro fulla af planritningar
och skisser till ”människovingar’”’,
och med den mekaniska teknikens
dåvarande ståndpunkt förefalla de också
barnsliga och dumma — — —

Leo Tolstoys barndomsdröm om
flykten kom tillbaka i hans mannaålder,
och djupets dragningskraft yttrade sig
vid tidpunkten för hans religiösa
omvändelse i form af en profetisk dröm,
om hvilken han själf berättar :

”Jag ser dit ner, och jag kan inte
tro mina ögon. Jag är på en ofantlig
höjd, men det är inte, som om det vore
det högsta torn eller det högsta berg
i världen, utan det är en höjd sådan
jag aldrig kunnat drömma om. Under
mig är en bottenlös afgrund, och som
drar mig till sig. Jag blir beklämd om
hjärtat, och ångesten öfverväldigar mig.
Det är förfärligt att se dit ned... Då

faller det mig in, att alltsammans
kanske icke är sant. ”Det är bara en
dröm — vakna!” Men jag kan inte

vakna! Hvad skall jag göra? Och jag
kastar en blick uppåt. Ofvanför mig
är också en afgrund. Jag betraktar
denna himmelska afgrund och
bemödar mig att glömma afgrunden
nedanför, och jag glömmer den verkligen.
Det oändliga djupet nedanför
skrämmer mig och stöter mig bort, det
oändliga djupet ofvanför drar mig till
sig och styrker mig.” (Bekännelser.)
Denna profetiska dröm har blifvit
verklighet. - Rädslan för fallet, fasan
för afgrunden har aflösts af
hänryckningen öfver flykten, han har känt två
vingar växa ut från skuldrorna och
hyser icke längre någon fruktan, ty

Himmel ofvan och himmel nedan,
stjärnor ofvan och stjärnor nedan, :
allt som är ofvan är också nedan!’

Och den sista sanningen och den
högsta friheten ha uppenbarats för
honom. Mästarens profetia har gått i
fullbordan : I skolen förstå sanningen, och
sanningen skall göra eder fria.
(Johannes, 8, 32.)

Den store anden har besegrat
århundradets störste man.

Vi måste medvetet göra oss reda
för, hvad man icke kan undgå att se
i denna betydelsefulla tid.

Framför millioner af våra samtida
höja sig tre af den universella och
ryska andliga kulturens högsta toppar.
Deras öfre, mot himlen vända rand är
belyst af de klara strålarne från
evighetens långsamt uppgående och för
däldernas invånare osynliga sol.

På dessa krönta toppar brinna
trenne tänkespråk, trenne
uppenbarelser af den högste anden hos
mänsklighetens störste :

”"Der Mensch ist Etwas, das
iber
wunden sein muss”.
:(SarathustraNietsche.)

”Världens slut är nära!”
(Dostojevski.)

”Människosläktet - måste = sluta!”
(Tolstoy.)

Dessa inskrifter, dessa sällsamma
profetior se däldernas invånare ännu
blott på höjden af de högsta topparne,
men i två hundra år redan har det
ryska folket som intet annat europeiskt
folk väntat i bäfvan och hårdnackad tro
och stilla tankfullhet på uppenbarelsen
af den eviga uppgående solen och på
den mänskliga världens slut.

Men jag upprepar det — alla stora
uppenbarelser likna en oväntad blixt.
Vi, seklets ”’upplysta” barn, frukta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:27:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1911/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free