Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAGMANSHUS 77
tjugutalet nu, och tillhör ej efter hvad
jag kan förstå bondeklassen i någon
påtagligare bemärkelse — hon umgås
ju med fröknarna Troil! Judeblodet
gör väl sitt till, och dessutom har ju
faster alltid hållit sig med en del fina
fasoner, och nu när farbror är borta,
går det ju lättare att utveckla dem.
Och nu sitter alltså du som egen
herre på gården! Låt mig gratulera
dig, men låt mig också säga att det
ej sker i fullt så varm ton som det
borde ske. Det följer ju knappast
någon större frid och fröjd med att bli
härskare öfver — eller slaf under —
en intecknad och utsugen jordlapp.
Och arrendefrågan förstod jag ej så
riktigt, men det kan ju vara ett
trefligt arrangemang för det.
Du känner dig naturligtvis hemma
på landet, men eljes är det synd att
du icke har någon dragning till
Stockholm. Här skulle en person som du
kunna ta sig fram utan att bryta
ryggen af sig och bli invalid för sina
återstående dagar. Och så kan man
här komma öfver en och annan timme
att lefva på. En annan fördel följer
också med denna stad: här finns
faktiskt människor, jämlikar till
Troilarne, sgom anstränga sig för att vara
människor. De äro och förbli ju ändå
öfverklass, idioter i vissa hänseenden
och straffbara 1i vissa, men de ha en
portion god vilja och inbilla sig
förstå en del, och den inbillningen
civiliserar dem nästan.
Doktor Corvin bör till den sortens
folk, ehuru han icke gör det minsta
väsen af sig. Men på sitt lugna och
afskilda sätt lefver han i den tron att
han är jordens ärligaste demokrat,
och att han förstår den stora hopens
lif. Det kan man kalla enfald! Den
mannen har aldrig en dag undvarit
bekvämlighet och lyx — bad,
brysselmattor, konstverk, tjänare, böcker,
resor. Och så tror han sig stå på
samma trappsteg som jag när det är fråga
om utsikt öfver den myllrande,
krälande massan!
Han bråkar emellertid som sagdt
inte med sina åsikter i dessa saker.
Han ger litet af sina pengar, men eljes
går han uppi sitt laboratorium och
sina experiment, som äro af en
krånglig och synnerlig ’vetenskaplig sort.
Att han enligt det gängse
uttryckssättet kunde kallas min välgörare,
vet du ju förut. Det är också genom
honom jag fått platsen här på byrån,
ett ställe där jag skulle vilja stanna.
Icke för arbetets skull — det är torrt
och mekaniskt, men för den lediga
tid jag får. Jag hinner med mera
läsning och skrifning nu än jag gjorde
på tidningen; där var det bara att
ligga i hårdt med de dagliga
småsakerna. Och så nattarbete till! DNet
var det som gjorde kål på mig.
Att för mig nå fram till
kunskapens småsmulor har varit en kamp på
lif och död. Det är att krypa en tum
i taget på en väg full af spetsiga
stenar, och jag har också varit blodig
om knäna. När jag så tänker på dem
som genom uppslagna dörrar — med
bugande lakejer — skjutsas in 1i det
land där vetande finns, då är jag
färdig att begå något brott. Jag finner
åtminstone ett slags tillfredsställelse
i hämndtanken, och fanns ej
medvetandet att jag kunde slåss — slå
igen — vore det ej värdt att hålla sig
uppe. Framför allt medvetandet att
jag bör kunna lära mig konsten bättre ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
