- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1911 /
87

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGOT OM VÅRA KONSTNÄRINNOR 87

1877 hade
samhörighetskänslan mognat så att
eleverna stiftade en
akademiklubb och döpte dess nyfödda
tidning till Palettskrap. Det
var en god gärning de gjorde
då och stiftarna voro:

Julia Beck, Julia
Strömberg, Clara Löfgren, Signe
Sohlman, Hildegard Norberg
och Elise Jacobsson samt
Olof Sörling, Hugo Birger,
Teodor Lundberg, Hans
Hedlond, Viktor Lundberg och
Hugo Hörlin.

Skämt och allvar växlade
i denna lilla tidning, som
Esther Kjerners sommarstuga vid Drottningholm. tyvärr dOg, som jag tror,

förra året. Den hade dock
bunnit med mycket både till nytta och nöje och i
november 1880 skref Georg Nordensvan i dess spalter:
»A. K:s bestånd, liksom hela världens, beror på damerna.»

Entusiastiskt omtala äfven de kvinnliga
eleverna från 1890-talet A. K:s sammanträden
i det förtjusande kråkslottet eller som det också
kallades spökhuset vid Kaptensgatan och detta oaktadt
A. K.-systrarna så småningom degraderats från att
vara — styrelseledamöter och »tidningskvinnor» eller
»revisorskor» till titeln af »kafferepshbjälpredor». — I
sanning snälla flickor, som så fördrogo den manliga
orättvisan !

I det uråldriga mörkgrå huset med små fönster
och högrest tegeltak, där de gammalmodiga rummen
öppnade sina dörrar för rosenkindad ungdom, där stod
glädjen högt i tak medan de gamla tapeterna skakade

” af skrattsalvor under spexets gång och säkerligen
frOJdade de sig hvarje lördag åt den välbekanta ljufliga doften
från det obligatoriska repets bruna dryck.

Så lektes på lediga stunderna lifvet fram genom åren
mot det själfständiga arbetets tid, då under kampen för
till
varon minnena stundom skymta
fram — i kulna dagar som klara
N OVV A — Jtjusglimtar, i soliga stunder som
g — blommor, hvilka aldrig kunna
vissna.






Modärn dam. Af Gerda Sprinchorn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:27:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1911/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free