- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1911 /
133

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANTIKA OCH MODERNA ÖRHAÄANGEN



Carl I af England.

Af Van Dyck.

på de guldsmeders konstverk, man finner
i pyramider och grafkamrar.

I Egypten var det endast kvinnorna
som begagnade örhängen och ej heller
dessa i någon stor utsträckning, dem man
hittar i de gamla grafvarna, äro af enkelt
arbete, en rund ring med en blomma eller
ett droppformigt hänge af metall, sällan
af guld. Fenicierna lärde af de skickliga
egypterna att arbeta ädla metaller och
uppnådde stor konstskicklighet härutinnan,
hos dem var bruket att bära örhängen
utbredt.

Men inga af de äldre, historiska folken
uppnädde en sådan skicklighet i deras
förfärdigande, som de grekiska guldsmederna.

Deras arbeten tjäna ännu i dag som
förebilder för vår guldsmedskonst. De
grekiska örhängena fästes vid örat med en
fin krok, som genomborrade det och öfver
denna satt en rosett eller ett rundt
ornament. Härifrån hängde olika, fint arbetade
prydnader, föreställande djur, t. ex.
hufvudet af ett lejon, en tjur o. 8. v. Ibland
voro dessa örhängen ytterst komplicerade,
med runda knoppar af blå eller röd emalj
och små fina kedjor, vid hvilka en
afbild



133

ning af Eros eller segergudinnan var fästad.
De gamles sunda, naturliga smak förnekade
sig sällan och de föredrogo därför att på
dessa hängsmycken afbilda figurer, som
man alltid annars föreställde sig flygande,
med luft under vingarna.

När Dionysos af Halicarnassos, talade
om Sabinerna, kallade han dem för »den
guldbärande nationen>, och deras
prydnader ha mycken likhet med de grekiska.
En del örhängen, som man funnit i
etruskergrafvar äro dock af ännu finare arbete och
visa en upphöjd konstflit, ofta äro de
etruskiska örhängena i form af en liten rosett
från hvilken olika föremål hänger, såsom
små djurafbildningar såsom en svan eller
en dufva. Den s. k. Campanasamlingen i
Louvren äger några dylika örbängen.

Romarna begagnade mycket pärlor som
prydnader i öronen. Sulla hemförde
dylika från Egypten då romarna drogo dit
på krigståg och man lärde sig snart
uppskatta de skimrande pärlornas skönhet.
Plinius, som lefde på Vespasiani tid talar
om >»att man sökte efter pärlor på botten
af Röda hafvet och i jordens innandömen
efter smaragder att pryda öronen med>.
Riktigt felfria äkta pärlor kallades för

L_ A R SN s n brar t M i AER
Drottning Henriette af England, Carl I:s gemål.
Af Van Dyck.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:27:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1911/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free