Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄRO ALLA BAKTERIER VARA FIENDER? 145
terna blir det möjligt för dem att skydda
sig mot, resp. att tillintetgöra sina
konkurrenter på lifvets kapplöpningsbana.
Ett utmärkt och samtidigt lättförståeligt
exempel härpå lämna ättikssyrebakterierna.
Fabrikationen af ättika grundar sig
nämligen på bakterieverksamhet.
Utgångsmaterialet för ättikberedniogen är starkt
utspädd sprit, vin eller annan alkoholhaltig
vätska. Denna låter man rinna öfver
träspån, som doppats uti ättika innehållande
ättikbakterier. Dessa ombesörja nu genom
oxidation — ett särskildt enzym öfverför
luftens syre på alkoholen — alkoholens
omvandling till ättiksyra, ättikans
hufvudbeståndsdel. Samtidigt bildas en
mångfald aromatiska ämnen, på hvilkas närvaro
spritättikans behagliga smak och lukt bero.
Genom produktion af ättiksyra skydda
sig ättikbakterierna emot andra
mikroorganismer, hvilka ej fördraga mer än
spär häraf. Ättiksyrebildningen är därför
för ättikbakterierna ett utmärkt vapen uti
kampen för tillvaron. Blifva de
emellertid ej i tillfälle att växla uppehållsort, så
falla de äfven själfva slutligen offer för
ättiksyrans inverkan. De kunna lika litet
som andra varelser existera i sina
»exkrementer>, i all synnerhet, när dessas mängd
nått maximal höjd. Vi människor pläga
ju ej beller fara vidare väl, om vi t. ex.
lefva lifvet uti rum med »instängd>, d. v. s.
starkt kolsyrebaltig luft. På ofvan
beskrifna sätt är det alltså, som många
bakterier sätta krokben för sig och sina
afkomlingar. De falla själfva i den grop,
i hvilken de förut fångat sina medbröder.
Till våra nyttigaste mikroorganismer
räkna vi de 8. k. mjölksyrebakterierna,
hvilka ej blott inom mejerihandteringen
otan äfven på andra områden spela en
framstående roll. Dessa bakterier, hvilka,
såsom äfven namnet anger, äro
professionella mjölksyrealstrare, påträffas i skog och
på mark, på växter och djur, m. a. 0o.
för att få tag i mjölksyrebakterier behöfver
10. — 1911.
man ingalunda söka med lykta. TI snart
sagdt hvarje objekt, som underkastas
bakteriologisk analys, finner man dessa
allestädes närvarande mikrober.
Mjölksyrebakterierna hafva stor
betydelse för mejerihandteringen vid
smöroch ostberedningen, men äfven vid
sprittillverkningen lämna de en värdefull
handräckning, som jag längre fram skall
närmare beskrifva. Nysilad mjölk är, som
vi veta, söt, låta vi den emellertid stå en
tid, så surnar den och antager tämligen
fast konsistens. Surnandet förorsakas af
mjölksyrebakterierna. Dessa äro riktiga
sockergrisar, de använda det i mjölken
befintliga mjölksockret som energikälla,
’såsom näring, och leverera i utbyte
rik
liga kvantiteter mjölksyra, hvilken liksom
andra syror koagulerar, ystar mjölken. Al
mjölk innehåller mjölksyrebakterier. Nu
får man dock ej tro, att dessa bakterier
redan i kons jufver infektera mjölken, nej,
här är mjölken steril, d. v. s. fri från allt
hvad mikroorganismer heter, men så snart
den kommer i beröring med den yttre
världen, ja, redan i spenarnes kanaler
passa mjölksyrebakterierna på att »befolka>
det för dem så läckra substratet. Sedan
beror det helt och hållet på den grad af
renlighet, som användes vid mjölkningen,
huruvida mjölksyrebakterierna eller andra
bakterier få öfverhanden uti mjölken. Ju
renligare som man bhärvid förfar, desto
större utsikter hafva mjölksyrebakterierna
att få öfverhanden och tränga tillbaka
andra mikroorganismer, hvilka kunna hafva
ett ogynnsamt inflytande på mjölkens
beskaffenhet. Uti ladugårdarna förekomma
nämligen en del bakterier, hvilka i stället
för att ysta mjölken lösa upp dess
ägghviteämnen och samtidigt förläna mjölken
en rutten och obebagligt bitter smak.
Dessa mikrober äro dock ej vänner af
syrehaltig näring, hvarför de vantrifvas
och dö i substrater, där
mjölksyrebakterierna regera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>