Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄRO ALLA BAKTERIER VARA FIENDER?
Bacillus Globigit, luktar som <svarta
vinbär, om den får växa en tid på
potatis. Som man ser bakterierna äro
riktiga konstnärer på parfymområdet! Utom
dessa mikrober känna vi en Pseudomonas
pyocyanea (en bakterie, som är orsaken
till att sårvar emellanåt är blåfärgadt)
hvilken i vissa kulturer ibland doftar som
lindblommor.
För att ytterligare belysa den här
afhandlade frågan om de tjänster, som
bakterierna göra osg, vill jag äfven tangera
det kapitel, som bandlar om kolets, kväfvets
och svaflete kretslopp uti naturen.
I början af denna uppsats refererade
jag Pasteurs ord om de plikter, som åligga
bakterierna: all upplösa alll som upphört
att lefva! För att kunna uppfylla dessa
fordringar är det naturligtvis ett
oeftergifligt villkor, att bakterierna äro
allestädes närvarande. Och det veta vi, att
de äro. Hvarenda liten vrå af världen
hyser alltid en eller annan liten bakterie,
polartrakterna ej undantagna. Öfverallt
förstå de att göra det hemtrefligt för
sig. De äro ju också i alla afseenden
alldeles ovanligt anspråkslösa organismer.
På ställen, där många andra lefvande
varelser ej förmå existefa, i vattenpussar
och dypölar, i ruttnande och jäsande
vätskor, öfverallt bakterier! De försmå
emellertid ej heller >fetare> jordmån,
kunna de blifva i tillfälle att smörja kråset,
så äro de alltid färdiga till angrepp. På
alla ställen, där t. ex matrester af
vegetabiliskt eller animaliskt ursprung samlas,
där busera också mikroorganismerna och där
fylla de äfven sin ofvan omtalade mission
efter bästa förmåga. Sädana ställen äro
naturligtvis alltid rika på bakterienäring
af alla möjliga slag, kolhydrater, feltter,
äggkviteämnen och andra kol-, kväfve- och
svafvel baltiga substanser.
Lätom oss nu antaga, att bland dessa
matrester äfven mjölksocker förekommer!
Vi veta då af det föregäende, att
mjölksyre
147
bakterierna af mjölksockret fabricera
mjölksyra. - Mjölksyran tages sedan i arbete
af smörsyrebakterier, hvilka af densamma
producera smörsyra och kolsyra. En sådan
process kallar man jäsning.
Slutprodukten blir sålunda här till en del kolsyra,
hvilken som bekaut, alla gröna växter äro
i behof af för att i sitt inre bilda stärkelse.
Och stärkelsen använder växten i sin
ordning bland annat till äggbvitebildning.
Stärkelsen kommer så att säga uppifrån,
"från bladen, där den bildas, de andra,
kväfve- och svafvelhaltiga komponenterna,
nitraterna och sulfaterna, tillföras växten
genom roten. Så mötas dessa på halfva
vägen och förena sig till den för allt lif
absolut nödvändiga ägghvitan. Och hvart
taga ägghviteämnena vägen efter
organismens död? Svaret lyder, som läsaren
nog redan tänkt sig: Mikroorganismerna
taga hand om deml! <Vi äro härmed inne
på den del af elementernas kretslopp, som
allmänt benämnes förrultnelse. Härmed
menas nu den sönderdelningsprocess, åt
hvilken vegetabiliska- och animaliska
kväfvehaltiga ämnen, i all synnerhet
ägghviteämnena, hemfalla efter »döden>. De
bakterier, som utföra detta arbete, kallar
man med ett gemensamt namn förrutt
nelsebakterier. Af sådana känner man ett
stort antal. Nu skiljer man emellertid
mellan bakterier, som blott inleda
förruttnelse — dessa äro ej i stånd att föra
sönderdelningsprocessen till slut — och
sådana, som både inleda och äfven
afsluta det en gång påbörjade arbetet. De
förra, de trypsinogena bakterierna, sönde.
dela ägghviteämnena ungefär på samma
sätt som sker uti människans tarm. där
ägghviteämnena upplösas, m. a. 0. göras
assimilerbara för tarmväfnaden. De
sönderdela ägghviteämnena uti enklare
föreningar, hvilka andra mikrober kunna göra
sig till godo. Nägra större mängder
illaluktande produkter bildas härvid ej. Detta
är emellertid fallet, när de verkliga, de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
