Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
äkta förruttnelsebakterierna — af hvilka
man för öfrigt endast känner några få —
gripa sig verket an. Då uppstå stora
kvantiteter illaluktande gaser, såsom
svafvelväte, sumpgas, merkaptaner och ammoniak.
Härvid bildas äfven vätgas, kolsyra och
kväfve, hvilka införlifvas med den atmosfär,
som omger oss. Hvart kolsyran sedan
tager vägen, det har redan omtalts.
Vätgasen förenar sig så småningom med luftens
syre till vatten och kväfvet tjänar som
utspädningsmedel för syret i luften. Men
detta är ej den enda användningen, som
naturen har af kväfvet. - Detta element
spelar såsom varande en beståndsdel af
cellinnehållet en mycket viktig roll uti
alla lefvande varelsers lif. Växterna
behöfva kväfve, djuren likaså. Men icke
en enda af de högre stående organismerna
förmå assimelera det fria kväfvet. Här
träda då återigen bakterierna hjälpande
emellan.
Det har länge varit bekant, att
ärtväxterna trifvas utmärkt på den
kväfvefattigaste jord. Öfver orsaken härtill
grubblade man länge, tills man slutligen
kom till insikt om att särskilda s. k.
kväfvesamlande bakterier voro med i
spelet. - Dessa kväfvesamlande bakterier,
hvilka lefva inuti ärtväxternas rötter,
asgimilera det fria kväfvet och begagna det
vid bildandet af ägghviteämnen. Så snart
bakterierna nu äro att säga mogna,
upplösas de och assimileras af ärtväxten.
Att ärtväxternas halt af kväfve på
detta sätt, d. v. s. med bakteriernas hjälp
ökas, har ådagalagts genom en mängd
försök. - Plöjes nu en sådan ärtväxtskörd
ned i jorden, så vidtaga de
sönderdelningsprocesser, hvarom ofvan talats. Det vid
äggvitans sönderdelning frigjorda kväfvet
bindes af de nyss beskrifna
kväfvebakterier och af ett par andra i jorden
förekommande kväfvebindande mikrober.
Ammoniaken absorberas af jordens fuktighet.
Här tages den om hand af s. k.
salpeter
HARALD HUSS
bakterier, här begynner en ny process,
hvarigenom kväfvet öfverföres i en för alla
växter assimilerbar form, ammoniaken
»:trificeras. - Vid denna process uppstår
galpeter, ett, som vi i det föregåäende
hörde, för växterna oumbärligt salt; utan
salpeter voro växterna ej i stånd att bilda
ägghviteämnen. Den sågom gödningsämne
för landtbrukaren så viktiga chulesalpetern
är en produkt af dessa nitrificerande
bakterier. Snart äro emellertid, efter hvad
man beräknat, Chiles salpetergrufvor
uttömda. Man bar därför börjat rusta sig
för att på annan väg täcka det behof af
salpeter, som landtbruket behöfver. Med
elektricitetens hjälp binder man numera
luftens kväfve i form af kalknitrat eller
andra föreningar, hvilka äro tjänliga att
ersätta chilesalpetern.
För att ej läsaren nu skall tro, att
landtbrukaren uteslutande har att göra
med mikroorganismer, som arbeta på att
höja dennes vinstkonto, är jag skyldig att
säga några ord om de s. k.
denitrificerande bakterierna, hvilka i stället för att
producera nitrater sönderdela dem, härvid
bildande nitriter, ammoniak och fritt kväfve.
En tid oroade man sig mycket öfver
dessa bakteriers verksamhet, men man har
nu funnit, att landtbrukaren uti de förut
omnämnda kväfvesamlarne äga mikrober,
hvilka mer än väl kompensera de
förluster, som de denitrificerande bakterierna
åsamka. .
Hvad slutligen svaflets kretslopp här
i världen angår, så kan jag beträffande
denna punkt fatta mig kort. Alla
ägghviteämnen bestä till en del af svafvel.
Vid ägghvitans sönderdelning genom
förruttnelsebakterierna uppstår, som jag redan
omtalat, bland annat vätesvafla. Denna
för vårt luktorgan föga tilltalande gas tjänar
svafvelbakterierna till näring.
Svafvelbakterierna assimilera svafvelvätet, som de
öfverföra till sulfater. Då nu våra gröna
örter ej förmå tillgodogöra sig svaflet på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
