Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
33 gånger, ett bevis på att
detsamma var ovanligt
bärkraftigt.
Sin största triumf som
revyförfattare firade Frans
Hedberg dock med
>Slutbalen»>, hvilken gafs 1860
på Södra teatern och gick
icke mindre än 74 gänger,
en lycka hvilken väl
knappast någon revy förut hade
gjort. Hedberg, som hade
fått det musikaliska
handtaget af Oscar de Wahl,
Anders’ - berömde = pappa,
gjorde också med anledning
af denna lycka en »Slutbalen n:o 2>,
hvilken gafs 1 jan. 1861 på samma Södra
teater. Den gick dock »endast> 37 gånger,
precis hälften af föregående balkvällar.
Det var mycket politik i den tidens
revyer, och i »Slutbalen» grälade Svensson
(Sverige) med Norberg (Norge) i ett
grälande stycket igenom. Till slut tog
Svensson lille Norberg på ryggen och bar ut
honom under utropet: »Jag ska väl bära
dej, din lilla stackare» eller dylikt.
På tal om politik, fick Richard
Gustafsson sin revy 1871, »Kloka
gubben», - uppförd först
sedan <manuskriptet
gått igenom en del
framstående personers
händer och blifvit läst
af bl. a. själfve Karl
XV.
En svår
konkurrent till Frans
Hedberg blef Frans
Hodell, hvad = särskildt
nyårsrevyer heter —
några vår-,
sommaroch höstrevyer visste
man då ej till.
1866 uppfördes på
Södra teatern en
Ho
Richard Gustafsson.
Frans Hodell.
EMIL NORLANDER
dellrevy kallad »I
Nybroviken» och året därpå en af
sin tids märkligaste
nyårsskapelser, treaktsrevyen »
Visitlådan». Den spelades af
Zetterholm på Södran 2
repriser under 1867 och
har sedermera upptagits ett
flertal gånger, naturligtvis
hvarje gång omarbetad och
med nya kupletter.
En som i sin tur
konkurrerade med Frans Hodell,
var Ernst Wallmark, bland
hvilkens revyer »En
kvarglömd kines», torde vara den
mest bekanta. Hufvudstaden hade i slutet
af 1860-talet blifvit hedrad med ett besök
af en stor kinesisk ambassad, hvilkens
hårpiskprydda medlemmar voro föremål för
både nyfikenhet och närgångenhet, när de
någon gång visade sig ute på gatorna. Man
påstår att ambassadens herrar t. o. m.
drogos i härflätorna.
Med anledning af denna finfina visit
skref W. sin lustiga revy, i hvilken en
— kvarglömd kines genomgick en hel
liten skärseld här i Stockholm.
Pjesen uppfördes på dåvarande Mindre
teatern (Ladan) och
hufvudrollen utfördes
af hr Hafgren. En
hel del af revyens
glada kupletter kom
sedermera in i
Wallmarks »sångknippora2.
Det var föröfrigt
en rätt märklig tid
för herrar revyförfat:
tare, i det de
samtidigt kunde skrifva
revyer till hur många
Stockholmsteatrar som
helst. Det hände
sålunda att samme
författares namn fanns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
