Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUSET BREDVID
217
viraspelet, på
hvilket område
han var en
erkänd virtuos.
Dessa bådas
vän, - Richard
Wennerqvist,
kallad
»Magistern>, förut
lärare vid
Tekniska - Skolan,
sedermera utrikesminister i Svenska
Telegrambyrån, ägnade sig mera åt
tidnings
läsning i vidlyftig
om
Herman Feychting.
Kalle Fogelin,
Gamla du Nord-kunder.
Snart hittar
jag inte längre
rätt i det
brokiga,
mångskiftande galleriets
labyrinter.
Innan jag
omsider måste
sluta höfves
Ernst Grewell, dock att jag
hugfäster
min
net af vännen Herman — Herman
Feychting lydde hans fullständiga namn.
Född af en ansedd
fattning än åt
konversation. Hans rekvisition
af de åstundade avisorna
var kristallklar i sin
afmätta korrekthet.
Jag kan ej neka mig
det oskyldiga nöjet att,
så godt jag minns,
återgifva det typiska
formuläret:
»Goda herr
vaktmästarn, tillåt mig
besvära med anskaffandet
af Nya Dagligt
Allehanda, Vårt land,
Aftonbladet samt
Post
och Inrikes Tidningar, hvarförutom jag, efter
att hafva genomläst dessa organ
förbind
ligast anhåller om
framlämnandet af, i nu nämnd
ordning, Göteborgs Handels- och
Sjöfarts Tidning, Östgöta
Korrespondenten och
Skånska Aftonbladet, att nu ej
betona min lifligt närda
önskan att, i den mån jag
hinner få kasta en, om ock
än ganska flyktig, blick på
Vaxholms Allehanda,
Kivikskuriren, Korpilombolo
Veckobasun och danska tidningen
Politiken.»
T
Herman Feychting.
Viktor Andrén.
stockholmsk =
borgaresläkt skulle Herman bli
målare — det vill säga
artiste peintre. - Han
blef det äfven och hade
förmodligen nått
konstens allra högsta tinnar,
om han ej varit så —
hur skall jag uttrycka
mig? — indolent.
Ett svenskt ord
med tre bokstäfver
säger precis detsamma;
dock vill jag ej
tillämpa det på en
hädangången vän.
Aldrig glömmer jag det tillfälle för
snart tjugu
år sedan då vi båda sutto i
en af Du Nords bekväma
soffor och Herman efter
ett par bloss tappade sin
»Zuleika> till golfvet.
Episoden tycktes ha gått
honom spårlöst förbi.
»Nå, Herman,» sporde
jag honom, smått undrande,
»ska du inte ta opp din
cigarr?»
»Jag är väl ingen
ormmänniska heller!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
