Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
sträfvar att tillfredsställa
människoandens behof att i tillvaron finna
mening och harmoni och därför måste
hänvisa till en annan värld än den
vanliga erfarenhetens, icke undvara
ett starkt element af fantasi.
Vetenskapen, som sträfvar att till hvarje
pris finna den rena sanningen om
allt och alla, måste dock äfven hon
taga fantasien till hjälp, när
beviskedjan brister och det gäller att komma
vidare. Ej blott de stora
religionsstiftarna äro väldiga diktare, tala i
bilder och syner, äfven stora
vetenskapsmän äro det, kunna ana sig
fram, där andra människor gå i blindo.
Och hur ofta har ej en snillrik
forskares till en början obestyrkta
antagande efter många års förlopp
kunnat bevisas som ren sanning!
I denna sin högsta form som
skapande är det fantasien blir hvad
den svenske målaren Carl Larsson
kallar «<en gudomlig egenskap, som
hjälper oss fram genom lifvet<. «Fanta
sien är det,< säger han, <«som målar om
både naturen, min älskade och mina
vänner, såsom jag vill ha dem. Den
skapar nya världar åt mig, när jag
blir led på denna, och den leder min
själ ända fram till paradisets port
och låter mig kika in litet i en springa
på staketet. Titta, har du sett maken
till färg, ljus och grannlåt.s
Det är icke för intet det är en
stor konstnär som skrifvit dessalustiga,
träffande och fantasirika ord om
fanta
JOHN KRUSE
sien. Ty just vid den konstnärliga
verksamheten sitter inbillningsgåfvan
i högsätet. I religionen och
vetenskapen är hon en duktig och
oumbärlig tjänande syster, i konsten blir
hon härskarinna, blir sitt eget
ändamål och skapar efter sina egna lagar.
Men detta hindrar ej, att hon på det
allra innerligaste sammanhänger med
verkligheten med tusentals lönnliga
trådar och måste suga sin näring ur
dess fasta mark, såvida hon icke vill
förlora sig «i det blå<, bli ett tomt
fantasteri.
å
De konstnärliga begåfningar, som
växt upp under mänsklighetens
vandring genom tiderna och i så hög
grad förfriskat och roat människorna,
öppnat ögon och sinnen, eggat tankar
och värmt hjärtan, äro af mångfaldigt
växlande art och värde. Somliga äro
mera strängt fästa vid verkligheten,
nöja sig med att afbilda densamma
sådan de se henne, d. v. s. icke kallt
och torrt som en fotografikamera ser
(då uppstår intet konstverk!) utan
som en människa ser med sina ögon,
fasthållande somligt, låtande annat
vara, blandande in i hvad hon ser
något eller mycket af sin egen känsla
och stämning. På detta sätt har
månget utmärkt konstverk uppstått. Faran
ligger här i att komma för nära det
fotografiska (som t. ex.
«skomakarrealismen< inom litteraturen eller det
$ Först ett par år efter det ofvanstående skrifvits (1908) har jag lärt känna Erik Gustaf
Geijers8 skrift >Inbillningsgåfvans betydelse vid uppfostran»>,
Geijer häfdar här på sitt geniala och djupsinniga sätt betydelsen för den
stora priset 1810.
mänskliga kulturen af fantasien eller »inbillningskraften>,
belönt af Svenska akademien med
hvilken han (i anslutning till Schiller)
kallar »den mest omfattande förmögenhet, den som sammanbinder alla miänniskans andliga och
sinnliga krafter till ett helt och, emedan hon således
Äfven Geuer anser fantasien vara en mänsklighetens gemensamma arfvedel, då
> Utan all poesi i sin sgjäl är svårligen någon enda människa; åtminstone har ’hon
Geijer framhåller bl. a.
starka uppflammande i den första ungdomens tid,
nämnas underbar>.
han säger:
först genom eget bemödande måst döda den.»
verksamhetens särskildt
dagar>,
som fantasiens betydelse för religionen:
är både andlig och sinnlig, med skäl må
hkaledes såväl
fantasi»lifvets blommande
» Detta högsta eviga, som blott tanken anar,
har människan alltid älskat att föreställa sig i bilder, liknelser och under.»
- RM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
