- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1911 /
261

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA ORD OM FANTASIEN

liga eller åtminstone märkliga och
fängslande verk. De präglas
alltigenom af hans egen själ, denna djupa
och starka ande, som brann af en
underbar och ihärdig eld, hvilken
kunde under hans första mandomsår
stundom likna ett fiammande och
lysande bloss men, ju längre det led
mot hans lifs slut, allt mer fick
solnedgångens färger, rika, lugna och
varma men allt mer brinnande af
mäktig lidelse, tills den sista röda
glöden slocknade i ett praktfullt
färgspel.

R

Vi äga i Stockholm en
Rembrandtmålning, som är det bästa exempel
jag kan framdraga på den underbara
förening, den fullkomliga
genomträngning af verklighetssinne och
fantasi, som kännetecknar hvad jag
nyss kallade «de allra störstas
konstverken. Det är den väldiga duk af
mästaren från hans gamla dagar, som
hänger på en hedersplats i vårt
museums holländska sal och som
föreställer en sammansvärjningsscen.
Rembrandt hade fått i uppdrag att utföra
denna målning för ett af de stora
lunettfälten i Amsterdams omedelbart
efter westfaliska freden nybyggda
rådhus, hvilket var den stolta
arkitektoniska symbolen af Hollands efter
80 års kamp vunna frihet.
Målningen skulle på sitt sätt fira segern.
Holländarna brukade nämligen
jämföra sin egen kamp mot spanjorerna
med den som deras förfäder, de gamla
bataverna, utkämpade för sin frihet
med deras förtryckare, romarna.
Rembrandts målning skildrar just den
sammansvärjning under ledning af den
bataviske höfdingen Claudius Civilis,
som utgjorde förspelet till batavernas

261

försök att afskudda sig det romerska
oket.

Det är en märkvärdig målning ur
mer än en synpunkt,
karaktärsskildringens likaväl som målningssättets,
ljusbehandlingens likaväl som färgens.
Ofverallt är den full af realistiska
detaljer. - Den enögde höfdingens
egendomliga tiaraliknande
hufvudbonad i 3 afsatser är hämtad från
den italienske 1400-talsmästaren
Pisanellos medalj af Giovanni
Francesco Gonzaga, hvilken Rembrandt
tycks ha ägt i sin medaljsamling,
eftersom han redan 1653 kopierat
densamma i den ryttarfigur, som
insatts i det fjärde <tillståndet< eller
varianten af den märkliga etsningen
«De tre korsen«. Det venetianska
glaset, som står där och skimrar i
ljuset, erinrar oss om att Rembrandt
några år förut under sin välmakts
dagar ägt en samling dylika glas, så
fängslande genom sina eleganta
former och det rika skiftande ljusspelet
i glasmassan. Säkert har det varit
på samma sätt med de andra
föremålen, de gyllene kedjorna, de många
svärden, som hvila mot höfdingens
breda malajiska klinga, väl kommen
direkt från ’ holländarnas ostindiska
kolonier, vinkylaren, stolen,
dräkterna, gubbarnas kalotter och de andra
hufvudbonaderna, den tunga duken
på gästabudsbordet och den tunga
fransade baldakinen ofvanför
figurernas hufvuden — allt har tvifvelsutan
med Rembrandts vanliga noggrannhet
studerats efter verkligheten eller
åtminstone tillkommit med ledning af
ett minne, som var ovanligt laddadt
med verklighetsiakttagelser. Och
figurerna, den majestätiske enögde
Claudius Civilis, de skäggiga krigarna, den
nästan uråldrige magre gubben med
kedjan och örhängena, som nog skall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:27:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1911/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free