Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÅSTADSLIF PÅ 1820-TALET
skog ; huru jag hädanefter kommer att
slå mig ut eller om jag råkar i krig
med hattar och plymer, skall jag i
nästa bref berätta dig.
De som icke nöjde sig med att
släcka sin andliga törst i den
dramatiska konsten hade ganska ofta
tillfälle att fylla sina musikaliska behof
i kvastarnas stad. »Artister» med
italienska och tyska namn
öfversvämmade <samhället som <gräshoppor.
Större delen af dessa konstnärer
hörde naturligtvis till medelmåttornas
proletariat, men andra åter hade
ganska god klang inom musikvärlden.
Sångerskan Angelique Magito gaf på
rådhussalen »fullstämmig
instrumental- och vocal-consert med biträde
af amateurer». I domkyrkan
konserterade organisten Möller och hans
fjortonårige son, hvilken sistnämnde
förtjuste auditoriet genom sin melodiska
stämma. En synnerligen entusiastisk
recension få de tyska musici Schwartz,
elev af den berömde Kuhlau, och
Walter, som konserterade på
rådhussalen. Om den senare säges bland
annat »att med en sådan förwånande
skicklighet som hans lärer wäl aldrig
någon flöjt blifwit handterad.»
Kungl. kammarmusikus Meijer
förnöjde sina åhörare med »Hoboi och
Glasbarmonika». Till förmån för de
olyckliga grekerna uppfördes af
»amateurer samt på landet wistande
musikälskarinna uti Stadskyrkan stor
konsert i 2 afdelningar», hvarvid bl. a.
utfördes tonverk af Paer, Rossini,
Weber, Berwald samt Pollonaise Brill
för flöjt med stor orchestre »som
exequerades af en 13-årig yngling från
landet» o. s. v. Biljetten kostade endast
16 sk. b:o men för det ömmande
ändamålet mottogos gärna
öfverbetalnin
291
gar. Behållningen af denna konsert
blef 234,36 ss. r:gs »hvaribland en
enda biljett af ett högst respektabelt
frunttimmer från landet blef betald
med r:dr 14,24 ss. r:gs».
Till nöjena får väl också räknas
den s. k. stadsmusiken. Denna kår
som rekryterades hufvudsakligen af
den arbetande klassen hade till
uppgift att efter dagens arbete och när
vädret var vackert göra en rund
genom staden under afspelande af tapto.
Redan i början af 1826 börjar man
emellertid klaga öfver att »denna
stadsmusik, som så ofta förlidet år
hugnade oss med Tapto om aftnarna,
synes vilja mera sparsamt i år unna
oss detta werkligen angenäma nöje,
ehuru många ganska wackra
månskensaftnar erbjudit sig. Mot
förmodan anträdde den likväl i går sin
utwandring, ehuru det war kolswart
mörker, så att man med möda kunde
skönja husen under gåendet.»
Hvarför den värda kåren skydde ljuset
kunna vi icke med bestämdhet
uppgifva, men man kan icke underlåta
att draga små slutsatser, när man läser
följande insändare som visserligen i
välvilliga ordalag ger erkännande åt
dess tidsuppoffrande arbete men på
samma gång blottar vissa
förhållanden, hvilka tyda på, att den
musikaliska halten af dess prestationer måtte
haft någon frändskap med
katzenjammer. Så här låter det:
Sedan den nya stadsmusiken blef
organiserad, har den lika med alla
andra större och mindre inrättningar
fått röna prof af menniskors olika
lynnen. Det har för publiken warit
ett nöje att höra Tapto om qwällarne
exequeras på åtskilliga instrumenter
1 stället för en ensam gammal bräcklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
