Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
af hela denna okända värld. Hvem vet
hvilka geologiska och paleontologiska
märkvärdigheter detta inträngande i
underjorden kanske skulle uppenbara?
Järn- och koppargrufvor, dyrbara
metaller, ådror af guld, platina, silfver,
radium i oanade mängder, fossila
lämningar från de mest aflägsna tider, utan
att nämna den okända värld, som
slumrar på detta djup.
Utan tvifvel skulle man också kunna
påträffa mer eller mindre mäktiga varma
källor, liknande den som år 1903 vid
genomborrandet af Simplontunneln
sprang upp på 10 kilometers afstånd
från Brig och som har en temperatur
af 48 till 53 grader, vidare underjordiska.
floder, vattenfall, möjliga att använda
som drifkraft, ofantliga sjöar, hvilka,
liksom de i grottorna i Krain, vore
hemvist för blinda fiskar, samt en ofattlig
fauna och flora. Kanske finge man se
fosforescerande varelser, sådana som
finnas på hafvens botten, hvilka med
sitt fantastiska skimmer upplyste det
underjordiska landskapet, jättelika
stalaktiter och stalagmiter, hålor bebodda
af sällsamma varelser, som utvecklat
sig under många atmosfärers enorma
tryck, o. s. v., o. s. v. Geologin skulle
sålunda träda sin äldre ärorika syster,
astronomin, i fotspåren. Är det icke
litet förödmjukande att på teleskopisk
väg ha närmat oss himlakropparna, att
ha uppmätt afståndet mellan dem, att
ha vägt dem och analyserat dem, att
genom de underbaraste upptäckter på
optikens område ha förflyttat oss
tusentals miljarder kilometer, men förblifva
i okunnighet om hvad som existerar
ett par kilometer under våra fötter?
Man kan visserligen anse detta förslag
att medelst ett borrhåll utforska
underjorden som ytterst fantastiskt, och det
är ju äfven så jag alltid själf framställt
det. Men låtom oss ändå tänka oss
CAMILLE FLAMMARION
att det vore möjligt att utföra (vi hafva
ju under det sista halfseklet sett så
många alls icke mindre djärfva
drömmar förverkligade). Huru skulle vi då
föreställa oss att det utfördes?
Det gällde att intränga tre, fyra, fem,
sex kilometer och mera ändå. Då
brunnen skulle bli så djup, måste den
äfven vara tämligen vid. Det är icke här
tal om en sådan artesisk brunn som
den i Grenelle, hvilken är 547 m. djup,
eller något vanligt borrhål. Nej, tänkom
oss en öppning på 200 å 300 m. i
diameter, alltifrån början stödd af ett
bastant rör af gjutjärn. (En ingenjör har
nyligen föreslagit mig att ersätta den
300 m. vida cylindern med tre mindre,
bredvid hvarandra ställda cylindrar,
hvarigenom vunnes större stadighet och
olika vägar för nedstigning och
uppstigning.)
Hvar skulle den utgräfda jorden
göras af? I hafvet.
Emellertid ginge det icke an att
borra detta hål vid stranden, där
kanhända hafsvatten skulle tränga in i det,
utan på flera kilometers afstånd vid
någon slätt ungefär i nivå med
hafsytan. Les Landes vid Frankrikes
västkust vore en ganska lämplig plats, eller
någon slätt i Belgien, Holland,
Rumänien eller Ryssland. Den utgräfda
massan finge transporteras till kusten på
en särskildt byggd järnväg och skulle
öka fastlandet med en hel liten
provins.
Vi hafva sagt, att med en ökning i
värmen af i medeltal 1 grad på 33 m.,
skulle man möta det kokande vattnets
temperatur vid ett djup af tre km.
Men man måste komma ännu mycket
längre ned för att utforska jordklotets
skorpa. Hvad betyda 3,000 m. mot
6,371 km. som skilja jordens vta från
hennes medelpunkt.
&
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
