Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
grolle nicht — flera af de bästa
bland dessa sånger, som skänkt
hugsvalan åt så många kval af obesvarad
kärlek.
Så värst länge torde likväl inte
Heine ha grubblat öfver sitt erotiska
olycksöde. Redan studenten i Rom
insög med vaken begärlighet andra
flickors charm. Det har ofta slagit mig,
hvad prosatören Heine skildrar
kvinnoskönhet mycket mer suggestivt, mindre
stereotypt romantiskt,
tvåletikettsmässigt än poeten. ”Die schöne Gertrud
war bis zum Tollwerden vergnägt,
wenn ich mich zu ihr setzte; es war
ein Mädchen wie eine flammende
Rose, und als sie mir einst um den
Hals fiel, glaubte ich, sie wärde
verbrennen und verduften in meinen
.Armen. Die schöne Katharine zerfloss
in klingender Sanftmut, wenn sie mit
mir sprach, und ihre Augen waren
von einem so reinen, innigen Blau,
wie ich es noch nicht bei Menschen
und Thieren und nur selten bei
Blumen gefunden; man sah gern hinein
und könnte sich so recht viel sässes
dabei denken. Aber die schöne
Hedwig liebte mich; denn wenn ich zu ihr
trat, beugte sie das Haupt zur Erde,
so dass die schwarzen Locken iber
das erröthende Gesicht herabfielen,
und die glänzenden Augen wie Sterne
aus dunklem Himmel hervorleuchteten.
Ihre verschämten Lippen sprachen
kein Wort, und auch ich könnte ihr
nichts sagen.”
Men först i Berlin, sedan han för
ett brott mot duellagarna tvungits
lämna universitetet i Rom, gjorde
Heine bekantskap med den kvinna,
han själf betecknat som den själfullaste
han mött: Rahel Varnhagen. För
henne hyste han en beundran, som den
ARTUR MÖLLER
bittre och fåfänge skeptikern aldrig
skulle varit i stånd att känna för någon
man. Han påpekar rentaf med
förtjusning hur hans handstil mer och
mer börjar likna hennes. Men något
kärleksförhållande torde likväl aldrig
ha förefunnits mellan dem, därtill var
ålderskillnaden för stor. Rahel
Varnhagen var född 1777.
Det var hon, som styrkte honom i
det, som var hans litterära religion,
att en diktare måste blotta allt inom
sig, äfven det låga och onda. Att dölja
eller sminka någonting vore liktydigt
med lögn och svek mot sin kallelse.
Och är det inte just tack vare denna
biktens hänsynslöshet, som Heinrich
Heine med allt sitt koketteri och
romantiska poserande, bibehållit sig så
modern. — —
Till de allra mest roande sidorna
bland Heines memoarfragment höra de
första intrycken af Paris. Den ännu
unge hamburgaren, som drar in
genom Louis XIV:s port, tycker sig gå
som i ”en ananasdoft af höflighet”.
Alla äro välklädda, till och med
värdshusvärdarna smickra honom för hans
distinguerade och förtroendeingifvande
utseende. Han hånar den tyska
öppenheten : Gud har gett oss tungan för att
säga våra medmänniskor något
angenämt. Kvinnornas älskvärda leenden
stiga honom åt hufvudet; om någon
enstaka skönhet såg syrlig ut, ”hade
hon antingen ätit surkål eller kunde
hon läsa Klopstock på
originalspråket.”
”Henri Heine” var ingen vanlig
étranger; för honom öppnade sig
villigt världsbrännpunktens salonger och
han blef snart äfven en stadig gäst på
prinsessan Belgiojosos sångarhof, där
Dumas, fråres Goncourts, Gauthier,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
