- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1911 /
430

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

430

slott talar drottningen med de sina ’i
Karlsruhe medels den nya
starkströmsmikrofonen. — Flygmaskinerna bryta till
och med den gräns, som markeras af
goldatkedjans glänsande bajonetter och
fästningsverkens mest vidunderliga
dödsbringare.

Och med de lättade
kommunikationsmöjligheterna följer den ökade samfärdseln,
globetrottandet och vidgandet af de
ekonomiska förbindelserna. Om också den
turistande engelsmannen kan reda sig med
yes och no och en öppen börs, räcker
icke detta universalspråk för de ekonomiska
förbindelsernas klarerande, där kapitalerna
stå på spel och kanske hänga på ett enda
felöfversatt ord. Korrespondentens yrke
är svårt både för principalen och tjänaren.

Och den vetenskapliga upplysningen,
borde icke den vara hela mänsklighetens
gemensamma egendom, oberoende af om
till äfventyrs en spanjor, en italienare eller
en svensk slagit gnistan ur vishetens sten?
Hvilka höga införseltullar läggas ej på
dessa värden genom öfverfiyttningar till
en mångfald språk — om de öfver hufvud
bli öfverflyttade. - Arrhenius skref sitt
första epokgörande arbete på franska —
samma arbete som enligt uppgift
förorsakade Ostwald mera bekymmer än den
samtidiga tillkomsten af en liten
världsmedborgare och en stor tandböld i hans
familj — och skref sedan sina mesta
arbeten på tyska. Nu sätter kanske ett
svenskt arbete af hans hand ett dussin
öfversättarpennor i rörelse. Alltid samma
skatt, som påhvilar de intellektuella
värdena.

Jag kan ej bättre sluta detta kapitel
om ett världsspråks behöflighet än med

J. GUINCHARD

de ord, som franska vetenskapsakademiens
sekreterare, Darboux, yttrade vid
bildandet år 1901 af den internationella
sammanslutningen af de förnämsta vetenskapliga
samfunden och akademierna i världen
(däribland Sveriges vetenskapsakademi) till
Association internationale des Académies:

»Le mouvement scientifique, qui, au
commencement du XIX:e sidcle, se limitait
å un petit nombre de nations, g’€étend
aujourd’hui au monde entier... Qui ne
voit que, sous peine de revenir å la tour
de Babel, une si énorme production
scientifique doit étre unifiée et coordonnée?
Que de temps perdu pour les chercheurs,
que de recherches inutiles et par cela
möéme nuisibles, si les nomenclatures
changent avec les nations, si les
classificationps ne sont pas concordantes, si les
instruments choisis pour effectuer les
mémes mesures donnent dans les différents
pays des indications qui ne. soient pas
comparables, si les définitions ne sont pas
les mémes, si les unités adoptées sont
différentes .. .»”

En enhetlig internationell nomenklatur,
det är redan hälften af ett världsspråk.

Vetenskapens och teknikens
:internationalitet har redan frambringat
gemensamma enbeter för mått, mål och vikt:
ohmen och ampöåren ba hållit sitt segertåg
öfver världen och flyta lätt och
hemmastadt på såväl vetenskapsmannens som
lekmannens tunga; kilogrammen och metern
hålla nu på att betvinga själfva England,
urkonservatismens fasta sköldborg;
världsmyntet — om det nu skall bli francs, or
eller spesmil — propageras från skilda
båll. Hvarför skulle då ej en enhet för
språket, den viktigaste och mest vitala

” »Den vetenskapliga verksamheten, som vid början af 19:e århundradet var begränsad till ett

litet antal nationer, utbreder sig i våra dagar öfver hela världen.

. Hvem inser icke, att om

man icke vill återvända till villervallan i Babel, en så enorm vetenskaphg produktion måste bringas
in under enhetlighetens och samförståndets tecken? Hur mycket tid förstöres icke för forskaren, huru
många gagnlösa och därför äfven skadliga undersökningar utföras icke, om terminologi och
nomenklatur växla allt efter nationerna, om klassifikationerna icke äro samstämmande, om instrumenten
för samma mätningar äro olika, om definitionerna icke äro desamma, om de antagna enheterna äro

olika...>»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:27:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1911/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free