Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDSSPRÅKSPROBLEMET
IV.
Hvilket världsspråk är det bästa?
Antag nu, att jag gifvit den
världsspråkstviflande läsaren = tillfredsställande
svar på de tvenne fundamentala frågorna: är
ett världsspråk behöfligt och är det möjligt?
Då kommer en naturlig slutfråga: Hvilket
världsspråk är det bästa? Den frågan är
kanske den svåraste, förty urvalet af
denna artikel i det lingvistiska
varu
Cartesius, f. 1596, d. 1650.
Fransk filosof och matematiker.
Kallades år 1649 af drottning
Kristina till Stockholm, där han
afled år 1650. Grafmonument af
Sergel i Adolf Fredriks kyrka
(1770). Hans stoft hvilar dock
i S:t Genevieve i Paris.
Framställde i ett bref till P. Mersenne
1629 grunderna till ett filosofiskt
konstspråk byggdt på >»la vraye
Philosophie>.
publiceradt,
magasinet är rikhaltigt; det finns, noga
räknadt, litet för mycket af det goda.
Huru sålla agnarna från hvetet?
Låt oss återigen taga lärdom af den
historiska utvecklingen.
Analyserar man de framställda
världsspråksprojekten, kan man indela dem i
två hufvudsystem, som med något lärda
namn kallas aprioriska och aposterioriska,
hvartill man kan foga ett tredje, en
kombination af bägge — det blandade.
Jag tror saken fattas lättast genom en
28, — 1911.
Leibniz, f. 1646, d. 1716.
Tysk filosof och matematiker.
En af alla tiders mångsidigaste
och skarpsinnigaste tänkare.
Agnade intresse åt
världsspråks
tanken hela sitt lif.
samladt arbete härom är ej
och en god del
torde ej ens vara tryckt.
433
enkel hänvisning till den gamla anekdoten
om fransmannen, engelsmannen och tysken,
som tvistade om hur en kamel såg ut.
Fransmannen gick till ett bibliotek och
studerade frågan i några luntor,
engelsmannen reste till Afrika och studerade
fenomenet i lefvande lifvet, men tysken
inneslöt sig i sin kammare »>und
konstruierte ein Kamel aus der Tiefe seines
Bewusstseins hervor>».
De aprioriska systemen, som företräddes
af åtskilliga filosofer, såsom Cartesius,
Pascal, Leibniz (Bacon
omtalas äfven i detta
sammanhang), knäckte språkfrågan
genom en ren <spekulativ
konstruktion, oberoende af de
språk, som naturen danat
(tysken!). De aposterioriska
systemen sökte plocka ut det
bästa ur de lefvande språken
(engelsmannen!), och de
blandade kombinerade en god del
spekulation med en smula —
en mycket liten smula — natur
(det får väl motsvara
fransmannen).
De aprioriska eller
filosofiska språken blefvo äfven nog
så underliga kameler. En känd
språkman, öfverdirektör
Bergqvist, anför i en uppsats
följande belysande exempel. Antag, att man
betecknar kategorien »>»däggdjur> med
första konsonanten B, underafdelningen
»människa»> med a, underafdelningen
»nordbor» med t. ex. l, underafdelningen
»boende i Sverige» med t. ex. d, så får
man ordet Bald, som således syntetiskt
representerar svensk. Enkelt och lätt att
komma ihåg! Om dessa språk kan man
korteligen säga, att de visade sig lika
svaga i praktiken som »starka» i teorien.
Tillvaron är för skiftande för att låta
intvinga sig i en dylik filosofisk
tvångströja.
Något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
