Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T gqua prigen-
tas la maxim
granda
facileso por la
maxim multa
homi.
Det är ej
svårt att finna
betydelsen:
det bästa
världsspråket
är det som
erbjuder = den
största lätthet
L. L. Zamenhof, f. 1859. för de flesta
Polsk läkare, född i Bjelostok, guv. :
Grodno. Plzblicerade under ,pseu- människorna.
donymen Doktoro Esperanto (=den Men om man
förhoppningsfulle) 1888 sitt redan nu skall välja!
1887 konstruerade Lingvo
internacia, sedan benämdt Esperanto. Jag tror man
Det angifves ha varit språkför- då tryggt kan
bistringen i hans födelsestad, som
gaf uppslaget. (Warschau.) förbigå öfriga
projekt — bl.
annat äfven ingenjör A. Nilssons i Gäfle
»La vesteuropish centraldialekt», fastän ett
alster af svensk industri — och hålla sig
till Esperanto eller Ido. Nå, hvilket
slutligen af dessa? frågar den tveksamme.
De äro bra bägge två. Men Esperanto
har benägenhet att stelna eller, rättare
sagdt, har redan stelnat. Dess urkunder,
uppsatta af den 27-årige Zamenhof, äro
heliga böcker, tabu, som det är helgerån
att rubba. Därför allt s. k. världsbråk
om världsspråk! Zamenhof" begår
samma fel som Schleyer. Han säger: hvad
jag hafver skrifvit, det hafver jag
skrifvit. Men när vår Herre kunde korrigera
sitt misstag med mastodonterna och
svanödlorna, kanske det vore klokt att vara
något medgörligare. - Därför ha andra
bildat språket Ido, som skrifvit kritik och
utveckling på sin fana. Ido har framgått
såsom en reformering af Esperanto genom
J. GUINCHARD
en mängd vetenskapliga stormäns
tillskyndan, icke minst af den mångkunnige
Nobelpristagaren Ostwald, som med sitt
mäktiga inflytande praktiskt fört ut Ido i
den vetenskapliga samfärdseln.
Liksom alla verktyg måste äfven det
internationella hjälpspråket undergå
utvecklingens lag. Ingenting föds
fullkomligt. Det ligger ju en väldig
utvecklingskedja mellan vildens slunga och det moderna
repetergeväret. Vi ha redan förbrukat
kanske ett 100-tal af sådana språkverktyg.
Men däri ligger i själfva verket något
glädjande. Vi ha redan slungorna, pilarna,
kastmaskinerna bakom oss, vi ha hunnit
fram till ett språkligt eldvapen, och
därmed äro vi inne på en slutlig typ. Det
gäller endast att fullkomna den. Och i
möjligheten
därtill ligger,
enligt — min
mening,
styrkan i Ido-idén,
som = öppet
medger, att
utvecklingen
af språket
(dock under
betryggande
former)ärnyckeln till en
be
stående fram- S
gång. Wilhelm Ostwald, f. 1853.
Det Tysk naturvetenskapsman.
Nobel
et Var N — pristagare i kemi 1909.
Förut
gammal filo- varande = universitetsprofessor — i
Leipzig. = Initiativtagare till Ido
SOf7 som sa(?e, och en af Ido-rörelsens mest
hän
att männi- : gifna förkämpar. Hedersordförande
i Uniono di Pamiki di la linguo
skans _enda internaciona. Skapare af en kemisk
fullkomlighet nomenklatur på Ido, initiativtagare
till en »Världsspråksbyrå». Vändt
sig till svenska regeringen med
anmodan till densamma om svenskt
är, att hon
inger sin egen .
ofullkomlig- officiellt initiativ i
världsspråksg rågan. Författare på Ido.
(Grosshet. - Senten- Bothen, Kgr Sachsen.)
+ Zamenhof ställde sig dock till en början ej afvisande mot reformer, men drefs af sina
kommit
tenter till sin nuvarande position.
Det har sagts — och det låter icke omöjligt — att bakom den
ibland rätt hätska strid som förts skulle stå miktiga bokhandelsintressen, som frukta
ekono
miska förluster genom en mängd oförsåld litteratur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
