Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
Sedan esperantisternas högsta
språkliga myndighet, den s. k. Lingva komitato,
som dock genom sin ordförande varit
representerad i delegationen och biträdt
dess beslut, snäft afvisat ett samarbete på
reformstråten, utsåg delegationen ett
arbetsutskott, hvari bl. a. Ostwald, de Beaufront,
Couturat och Jespersen ingingo och med
sådan energi ledde utarbetandet af det
nyreformerade världsspråket, att detsamma
redan år 1908 kunde framläggas.
Men utom allt detta har
delegationen äfven utöfvat
ett betydande organisatoriskt
arbete. Med ingången af år
1909 har ett förbund
»Uniono di l’amiki di la linguo
internaciona» =
(hederspresident professor Ostwald), som
utbreder sig till alla
världsdelar, börjat sin verksamhet,
och inom denna union ha
två viktiga ledande
korporationer bildats: »Direktanta
komitato» (ordförande prof.
J. GUINCHARD
och användandet af ett oaccentueradt
latinskt alfabet. - (Härigenom blir det
möjligt att öfverallt trycka eller telegrafera
en text på det internationella språket.)
2. Undanrödjandet af de i Esperanto
ofta förekommande besvärliga och fula
ljudförbindelserna aj, ej, oj, uj.
3. Afskaffandet eller förenklandet af
några grammatiska regler, som visat sig
onödiga eller till hinder, isynnerhet för
människor med endast elementär
skolbildning (ackusativ,
adjektivens böjning).
4. Skarpare system för
ordens bildning
(följdriktighet, entydighet etc.).
5. - Skarpare
genomförande af grundsatsen om
ordrötternas största möjliga
internationalitet.
Entydigheten är ett svårt
hinder, på hvars
öfvervinnande ännu måste nedläggas
arbete, ehuru gifvetvis de
naturliga språkens
mång
Richard Lorenz), en styrelse
som leder det hela och har
tillsyn öfver rörelsens
praktiska sida, och en
»Akademio» (ordförande prof. Otto
Jespersen), hvilken har
tillsyn öfver det internationella
hjälpspråkets vetenskapliga
ans och ständiga utveckling,
afhjälper dess fel och brister
Louis de Beaufront, f. 1855.
Fransk markis. Teolog och lingvist.
Konstruerade själf ett världsspråk
>Adjuvanto> men öfvergick till
Esperanto, hvars främsta målsman
han var till år 1907, då han under
signaturen »Ido» framlade för »La
Délégation pour l’adoption d’une
langue auxiliaire internationale»
sitt förslag till ett reformeradt
Esperanto, som sedermera
utvecklats och fixerats under namn af
Ido. Red. för La Langue
auxiliaire (f. d. I’Espérantiste).
(Grivesnes, dep. Somme, Frankrike.)
tydighet är en vida
öfvervunnen ståndpunkt. Tänk
exempelvis på den gamla
öfningssatsen från skolan:
Vad håller du för vad att
jag öfvergår detta vad utan
att väta min wvad? Eller
den fullt språkligt riktiga
men i första ögonblicket
något förbluffande tyska
fra
samt = afgör tvifvelaktiga
språkfrågor. Unionens tidskrift » Progreso»
(Framsteg), som redigeras af Couturat, är
rörelsens centrala organ.
Hvilka förbättringar har nu Ido infört
i Esperanto? De viktigaste äro följande:
1. Afskaffandet af de för Esperanto
konstruerade öfvertecknade bokstäfverna”
sen om forkarlarna, som
inbjödo en liten konditorifröken till dans:
»Fuhrleute, die vor einem
Chokoladenladen Laden laden, laden Laden-Mädchen
zum Tanz ein»>. Förbättringen af
välljudet har lyckats godt i Ido äfven.
Den poetiska berättelsen om Kraka, som
inför Ragnar Lodbrok insvepte sig i sitt
+ De öfvertecknade bokstäfverna funnos karaktäristiskt nog ej å tryckeriet, hvarför de ej
här kunnat återges.
Öfvertecknen bestå af s. k. circonflexer(4). När Esperantisttidskriften >Lingvo
internacia», som en tid utgafs i Uppsala, flyttades till annan stad, förklarades i första numret att
utgifvandet blifvit fördröjdt — enär dylika typer ej hunnit anskaffas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
