- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1911 /
498

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

498

cassonne bör därför ses i sådan
belysning, att det endast framträder som en
mera oväsentlig detalj af en
naturstämning och bör ej själft utgöra
hufvudmomentet i bilden. Detta är så mycket
nödvändigare som den gamla citén i
sitt nuvarande, starkt restaurerade
skick till stor del förlorat det som ännu
för några decennier sedan utgjorde
dess största charme, nämligen den
patina det hade fått under en tillvaro
af mer än tio sekler. Låt vara, att

W. LEGRAN

reringen. Hör på, huru han beskrifvit
den gamla staden i dess dåvarande
skick.

”De ännu upprättstående partierna
äro bronsglänsande af solglittret men
skrofliga och skrubbade af tidens tand,
inkrusterade med lavars och svampars
okergula färgprakt, samt förete
gapande hålor, som frätts af regn och
blåst, men ännu stoltsera de helt
storståtligt med sin buckliga kontur, sina
djärfva spillror, sina i bisarra
forma




1
&
m
:c|
|

4

Uppgången till »porte de I’Aude>.

dessa sekler, isynnerhet de senare, varit
ödeläggande för Carcassonne, som
kanske nu skulle varit endast en
grushög, om det ej restaurerats, men hvad
som funnits kvar hade åtminstone talat
sitt eget enkla språk om storhet och
förgängelse, och den gamla ”citén”
eller resterna däraf hade ej behöft
sjunka ned till att bli ett
uppkonstrueradt åskådningsmaterial för studiet af
medeltida befästningskonst. Jag går så
långt, att jag hellre skulle sett
Carcassonne sådant Taine såg det före
restau

tioner nedrasade stenblock och sina
sträfva murytor. Solljuset hakar sig
fast vid de mera framskjutande
partierna eller bryter fram genom breda,
mörka sprickor, förtorkade örter vaja
på de i sina fogar rämnade tinnarna.
Ett torn med kvadratisk bas stående
midt ibland väldiga, omkullkastade
granitblock sträcker sig rakt och stelt
upp mot det blå. Naturen har
återtagit sitt herravälde och lagt beslag på
människornas verk samt bragt det till
harmoni med sig, hon har förlänat det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:27:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1911/0508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free