- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1911 /
501

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CARCASSONNE

tal om att ens antydningsvis i detta
sammanhang uppräkna hvad här
bjudes turisten, konstnären och
arkeologen. Det skulle dessutom därtill
erfordras en specialkännedom som jag
ej förfogar öfver, jag måste därför
inskränka mig till det allra viktigaste och
i öfrigt låta de här meddelade
bilderna utfylla bristerna.

x

Såsom förut nämnts utgöres det
gamla Carcassonnes förnämsta
märkvärdighet af den från romarnes och
västgöternas dagar <härstammande
stadsmuren, som, ehuru tillbyggd och
moderniserad på 1200-talet samt i våra
dagar väl hårdhändt restaurerad, är
enastående i sitt slag. Det är också
denna ringmur, som jämte sina torn,
barbacaner och väl befästa portar ända
till 1200-talet utgjorde stadens
egentliga försvarsverk. Den har en längd
af omkring 1,100 meter och är
förstärkt genom 26 torn samt
sammanfaller i väster på ett stycke af ungefär
100 meter med det starkt befästa,
tornprydda feodalslottet.

Af de romerska konstruktionerna
återstå endast obetydliga lämningar,
men som man vet, att västgöterna vid
uppförandet af sin stadsmur i
hufvudsak följde den af romarna lagda
grunden, får man en ganska tydlig
föreställning om huru Carcassonnes äldsta
befästningar voro planlagda, hvilket
äger sitt stora intresse i den
omständigheten, att då de af romarna
uppförda ”castra stativa” i allmänhet voro
nästan kvadratiska eller strängt
rektangulära, så hade Carcassonne
däremot en elliptisk form.

Tvenne med väldiga försvarsverk
försedda portar, en i väster (la porte


501

de FP’Aude) och en i öster (la porte
Narbonnaise), vid hvilka den yttre och
den yngre muren förena sig, lämna
tillträde till själfva stadsområdet. Mellan
de båda murarna ses åt de östra,
norra och södra sidorna djupa
löpgrafvar eller ”lices”, för hvilka åt
väster på grund af terrängens branta
sluttning ej fanns plats. Den yttre
ringmuren är i det närmaste 400 meter
längre än den inre men betydligt lägre.
Äfven den är förstärkt af kraftiga torn,
af hvilka de flesta äro krenelerade
samt ej försedda med spetsiga tak;
deras antal är 19.

Härtill kommer det gamla från
11och 1400-talen daterade feodalslottet
med sina 8 torn, utgörande så godt
som en mindre fästning för sig midt i
den stora fästningen. Detta slott är,
ehuru äfven det mycket restaureradt
och förbättradt, en märkvärdighet i sitt









Slottsporten,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:27:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1911/0511.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free