Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506
stora underläppen. Den är falskt
godmodig, lysten och grym. Ja, rasen,
det ödesbundna, oöfverkomliga i rasen
är också ett af de många mysterier,
som vår tanke inte orkar med...
Petzval Ferenz... han ger sig ut för
ungrare, men gud vet om han är det...
Den som ändå kunde se, hvad det är
för broschyr, han tar upp och bläddrar
i. Vänta, kanske min zeisskikare kan
hjälpa mig. Är det inte ryska
bokstäfver? Jag tror bestämdt, det är
ryska bokstäfver. Ni ska se, han är
ryss. Hur var det Voltaire sade om
ryssarna : Grattez le russe, vous verrez
le tartare. Tyckte jag inte det var
något underligt med hans ögon och
så den där hängande mustaschen.
Skulle det vara förklaringen till den
hemliga motvilja, han inger mig? Nej,
stopp och belägg, min käre Fritz
Larsenius, får du hålla på en stund, så
gör du väl den obetydlige herr Petzval
till en ättling i rätt nedstigande led
från den gamle busen Dsjingis-kan.
Du har allt en öfverdrifven
benägenhet för de väldiga historiska
perspektiven.
Seså, nu gäspar min mongol och
går in och lägger sig. Han går inåt
med högra foten alldeles som de
polska judarna. Det ser litet löjligt ut,
när man är klädd i grön sportdräkt.
Ha ha, nu vet jag hvem Petzval
är lik på mun. Han är lik jätten
Gluffgluff, jag såg på teatern som pojke.
Han åt små barn i bengalisk
belysning...
Ja, nu borde man väl vara mogen
för sängen själf. Solen är bakom
bergen och kommer inte upp på en
halftimme. Det glöder ett violskimmer
långt borta öfver andra sjöstranden.
SIGFRID SIWERTZ
Fåglarna äro vakna hela natten. Jag
måste allt dra ner rullgardinen riktigt
för att få sofva. Gud i himmelen en
sådan säng! Stålfjädrarna klinga för
minsta rörelse. Det är som att ligga
på strängarna till en flygel...
Nej, jag tycker inte riktigt om, att
den där Petzval klifver omkring i våra
berg med geologhacka och teodolit.
Han lär visst ha uppgifvit, att han
inväntar den stora vetenskapliga
kongressen, som skall samlas hit upp om
några veckor. Men jag tror honom
inte mer än jämnt. Bort med tassarna,
herr Petzval-Gluffgluff.
x
Redan vid sjutiden samlades
sällskapet och tågade på den smala,
slingrande stigen mellan
strandsluttningens vide ner till sjön, som låg
där med sina tio ormande blåa mil
under de, ljusa bergen. Det var mest
ungdom, en hel hop studenter i hvita
mössor, stockholmsflickor, som jag
kände igen från mina
middagspromenader på Sturegatan, två pigga,
sjungande finskor och så lilla Bergstråle
nerifrån fästningsartilleriet, den enda
riktiga norrländskan tror jag. Hon
konverserades energiskt af Petzval,
som trippade i solskenet med alpstaf
och slängkappa. Jag gick i
eftertruppen med tysken Trippelskirch och höll
ögonen på de två.
Motorbåten låg klar och
damflocken hoppade ombord med små
förtjusta skrik. Kurs sattes på lapplägret,
som låg någonstans bland bergen på
andra sidan sjön.
Det blåste lyckligtvis inte en fläkt.
De unga damerna fingo roligt åt
mig, när jag bad dem fördela sig, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
