Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRA FIDEIKOMMISS
gående hvad som skulle tillfalla en
präst, hvilken måtte stått honom
synnerligen nära. Fideikommissbrefvet i
sin helhet är ett dokument af stort
värde för den som vill studera
stämningar och uppfattningar i de förnäma
kretsarna mot slutet af 1700-talet.
Vid den ofvan omtalade lottningen,
hvilken, sedan landshöfdingens son
aflidit redan 1798 — året efter faderns
död — verkställdes, tillföll Heby
friherre Axel Ludvig Liljencrantz som
afled där 92 år gammal år 1861. Han
deltog å örlogsflottan i 1788—89 års
krig och blef fången i slaget vid Reval,
då skeppet Prins Carl, som räddade
amiralskeppet Gustaf II från att
tagas, efter en förtviflad strid mot hela
ryska linjen blef redlöst och togs af
ryssarna. Efter hans död innehades
Heby af landshöfdingen :grefve Gustaf
Fredrik Liljencrantz och sedermera af
hans son, vid hvilkens död
fideikommisset som ofvan nämnts genom hans
med domprosten v. Engeströms gifta
dotter öfvergick till v. Engeströmska
släkten. Mangårdsbyggnaden vid Heby
är ett betydande stenhus i två våningar
och i 1700-talets stil. Om det
härstammar från Sven Liljencrantz” tid eller är
äldre torde vara osäkert.
Många af de adliga
fideikommissstiftarna sökte, som :redan <förut
nämnts, genom stadgande att
fideikommisset endast följer ättens mansstam,
skaffa sig garanti för att egendomen
skulle komma att stanna inom släkten.
Och till yttermera visso ha somliga
föreskrifvit, att fideikommisset, om
släkten utdör på manssidan, skall
förlora sin fideikommissegenskap och delas
mellan sista innehafvarens arfvingar.
En fideikommissegendom af denna
typ är Landsjö i Östergötland. Landsjö
677
är en mycket gammal gård, belägen i
den för sin naturskönhet berömda
Kimstad socken. Ursprungligen synes
egendomen tillhört Strängnäs biskopsstol,
men förvärfvades i slutet af 1300-talet
genom byte af den mäktiga Bo Jonsson
Grip. Efter hans död kom gården
åter under Strängnäs kloster, men
indrogs vid reformationen och kom att
tillhöra Vasasläktens arfvegods. Som
Vasagods förblef egendomen, som i
äldre tider kallades Vittestorp eller
Visstorp, hvilket namn än i dag
återfinnes i ett under gården lydande torp,
till början af 1600-talet, då den dels
genom donation, dels genom köp kom
i händerna på sekreterare Johan
Fegr&eus af den gamla Vångasläkten.
Fegr&eus, som adlades eller fick
förnyelse på släktens gamla adelskap,
antog namnet Strömfelt och blef slutligen
landshöfding i Södermanland. Landsjö
eller Lannesjö som det nu kallades gick
i arf inom Strömfeltska släkten och
tillhörde i midten af 1700-talet riksrådet
grefve Johan Carl Strömfelt. Vid hans
död öfvergick egendomen till hans måg
generalen och landshöfdingen i Skåne
friherre Carl Adlerfelt. Han hade i
sin ungdom varit adjutant hos
marskalken af Sachsen och utmärkt sig
under denna berömda härförares
fälttåg. År 1769 afled han utan söner och
arfvingarna sålde Landsjö till kaptenen
Jan Anders Kuylenstierna som 1794
gjorde egendomen till fideikommiss i
sin släkt. Hans bror var den bekanta
amiralitetsöfversten som i slaget vid
Hogland förde befälet på skeppet
Fäderneslandet, hvilket — tillsammans
med skeppen Vasa och Äran räddade
amiralskeppet från att falla i ryssarnas
händer. Amiralitetsöfverstens son, som
innehade Landsjö i öfver femtio år,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
