Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
744
stormade uppför trappan och hon smet
efter och kom in i barnkammaren med
oskyldig uppsyn.
Ingen lade märke till henne.
Småsyskonen skulle i säng och Kaka var
på rysligt dåligt humör, skyndade på
dem och grälade oafbrutet. »Di
barnen, di gör mig gråhårig!» sade hon,
hvilket var hennes vanliga uttryck, men
hennes hår var alldeles blankt och
brunt, Nina brukade se efter. Ninas
klänning låg framme och hon klädde
om sig, så litet uppseendeväckande som
möjligt, medan Macke däremot strax
råkade i gräl med Kaka om en
trasig sko.
»Ska jag ha trasig sula, när det är
bjudning?!»
> Håll mun, säger jag!> sade Kaka.
»Kaka vet, att Kaka inte får säga
så till oss!>
>Jag ska minsann tala om för
majoren!>
Något så otroligt som att Kaka
skulle skvallra för fadern, trodde ingen
på, men Macke teg likväl. Kaka löste
Ninas hår, borstade det och satte i det
röda bandet. Spegeln stod på Kakas
byrå och Nina måste stiga på en stol
om hon ville spegla sig. Under tiden
klädde Macke om sig och var mycket
sur och ond. >När jag blir stor,»
muttrade han, »så ska Kaka få komma i
ormgropl!>»
Kaka hörde ingenting.
Lill-Hasse skrek från sin säng:
»Höjde Tata va Matte sa?»
»’Tig, unge!» sade Kaka. |
»Skvallerbytta!> skrek Macke och
rusade mot sängen, fingerande ett
anfall, så att den lille i en blink försvann
under täcket. I sängen bredvid satt
Kaj tyst, med stora ögon. Det var
Storaögonbror.
>Aj!> sade Nina, ty Kaka luggade
henne.
»Jag har aldrig i all min tid träffat
ett så hårömt barn som detta,» sade Kaka
misslynt, och trots ömheten i hufvudet
under bandrosetten, kände Nina en viss
stolthet öfver denna särställning. På
bordet brann lampan, som föreställde
en kvinna i tygrik klänning, bärande
oljehuset på hufvudet. Nina tänkte
ofta på att kvinnan skulle vara af
MARIKA STJERNSTEDT
pepparkaka, ty så såg hon ut, och i så
fall skulle Nina börja med att äta upp
den lilla nakna foten, som stack fram.
Hon rörde vid den med fingret.
»Låt bli lampan’» var Kaka genast
påpasslig, och som Macke och Nina nu
voro färdiga, skickades de ut.
Främmandet skulle komma uppför
trappan och gå igenom öfre hallen till
stora salongen. VSom vanligt stodo
Macke och Nina vid öfversta
trappsteget och mötte med spänning hvar
och en, som kom. TI salongen voro
pappa och mamma, och mamma hade
en blå sidenklänning och var
drottningen. Men till bjudningen skulle
ett främmande lands drottning komma,
och man visste inte på förhand hvilken
af gästerna, som var hon, utan det
måste Macke och Nina gissa. Sedan
skulle de på afstånd bevaka denna
främmande drottning, så att inte
nihilisterna kastade en bomb på henne;
de hade nyligen i en gammal
illustrerad tidskrift sett en bild föreställande
attentatet mot ryske kejsaren; det var
som en stor sol midt på gatan och
spillror af vagnen flögo åt alla håll.
Men i ett hörn af bilden kommo två
poliser och togo en herre,-och han var
nihilisten. Man kunde inte se hans
ansikte.
Till bjudningen i dag kom ingen
nihilist. Macke och Nina hade
öfvervägt härom, men det var nästan
omöjligt att leka något så hemskt, på en
bjudning skulle man ju ha roligt! Sofi,
deras egen husjungfru, och Amanda,
som alltid kom när det var kalas, buro
stora brickor med koppar och småbröd
uppför trappan. Amanda brukade få
en cigarr af pappa, när hon gick, och
cigarr var det bästa hon visste. Nina
tänkte att Amanda kanske var en
utklädd karl, men hon ville inte tänka
något så hemskt, hon försökte med all
makt slippa det; bästa sättet var att
inte se på Amanda. men just därför
var det svårt att låta bli. »>Gode Gud,>
bad Nina hastigt, >låt mig slippa tänka
på Amandal»
Detta hjälpte nära nog.
De första gästerna, som kommo, voro
herrar. De sågo inte alls barnen, fast
de gingo tätt förbi dem. Sedan dröjde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
