Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
746
hufvud ej var större än största dockans
i kägelspelet. Nina visste, att Macke
och hon borde gå till Kaka, men
samtidigt var hon icke olydig, fastän hon
stannade — det var det besynnerliga.
Hon såg på Kaka och nickade tillbaka
och stod kvar. Nästan ingenting
begrep man af det, som herrarna talade
om. De använde så konstiga ord. En
af dem, som var pastor Söderberg, sade:
»prestationer», och Nina tänkte, att det
var hvad prästerna hade på sig i
kyrkan. Men han skrattade litet i
detsamma, och Nina förstod, att han tyckte
det var lustigt att vara klädd så. Det
hade hon själf ofta tänkt, men det
skrämde henne, att prästen sade det
så ogeneradt till de andra herrarna.
Hon såg på Macke, som stod med
öppen mun. I detsamma kom Kaka
ända in i salongen, tog hans arm och
ledde ut honom, och Nina följde.
»Jag vill säga godnatt till alla först,>
sade Macke.
»Skäms han intel»> sade Kaka, och
Macke var så ond att han sparkades.
Lyckligtvis stodo de inte midt för
dörren, Nina sprang tillbaka dit, ty hon
hade fått se en skymt af den
främmande drottningen och kom med ens
ihåg, att Macke och hon ju skulle
bevakat denna, hvilket alldeles fallit i
glömska. Ja, då fick man väl leka
något annat!
I serveringsrummet fingo Macke
och Nina äta. Kaka gaf dem fågel,
som skulle vara till supén, och svart
vinbärssylt samt gurka. Detta var tre
rätter mat. Sedan smörgås; sedan mjölk
och mjuk sockerkaka efter
främmandenas te. HSedan hvar sitt päron, som
modern lofvat. Medan de åto, kom
mamma ut till dem och sade, att
klockan var redan öfver tio.
»År det det längsta jag har varit
uppe?>» frågade Nina.
» Det tror jag nog,» svarade mamma
och gick igen. Nina såg med lysande
ögon på Macke.
»’Tio, du’> sade hon. >»Förra
julafton var vi bara uppe till en kvart
före!»
Men Macke var en främmande herre
och brydde sig inte om henne. Han
skålade med andra främmande herrar
MARIKA STJERNSTEDT
och satte ner hakan mot servetten. Då
blef Nina också främmande, och de
började prata: bla bla bla bla — med
bjudningsröst. Ganska ofta skrattade
de och bullrade allra mest då, ty så
hade de hört, att det gick till. Bland de
främmande vid deras bord var grefve
Piper, och han sade ofta tokroligheter,
som man måste skratta åt. Grefve
Piper var med på alla Mackes och
Ninas bjudningar. Han åt mycket
snaskigt. Så fort det blef en fläck på
bordet, var det han som spillt, och då
skrattade hela sällskapet. Ibland blef
grefve Piper ond och kom i
bärsärkaraseri, och då gällde det att fly hastigt.
Men egentligen tyckte icke Nina om
detta sista, ty man hade aldrig hört talas
om att så skedde vid riktiga människors
bord.
Kaka stod och väntade på att
barnen skulle bli färdiga, och hon talade
grälande om guvernanten, som skulle
behöfva sitta inne i salongen i kväll, i
stället för att passa ungarna! Nina
hade alldeles glömt bort Victoria och
var mycket glad att slippa henne, samt
räckte Kaka försonande en bit af sin
mjuka sockerkaka.
»Kaka’» sade Macke i detsamma
och pekade både på Kaka själf och på
kakbiten. Båda barnen brusto i
skallande skratt, detta var ändå för roligt.
»Kaka!b> ropade de, >kaka!» och
skrattade så att de kiknade. Så fort en af
dem slutade skratta, sade den andra
genast: >Kaka», och så började det på
nytt. Detta var det roligaste de haft
på länge, och Macke skrattade ännu i
sömnen.
I.
Nina läste för Victoria, och Macke
läste på läxorna från skolan för henne.
Efter middagen hade de spelning. I
stora salen var det mörkt, utom vid
pianot, där man tände två ljus. Om
barnen varit flitiga, spelade Victoria
sedan ’Turkarnas marsch för dem, och
då voro de turkar. Nina rynkade ihop
ögonbrynen och hade en halfrund sabel,
alldeles lik den som hängde på
björnskinnet på väggen i pappas rum, och som
just var en:turkisk sabel. Macke gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
