Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVARAF VI BÖRA NÄRA OSS
vill lägga upp kraftiga muskler. Så
är dock icke förhållandet. Musklernas
förmåga att tillväxa beror
hufvudsakligen af uppöfning, träning.
Fettarterna äro särskildt rika på
kol, hvarför de också vid förbränning
lämna mer än dubbelt så mycket värme
som våra andra näringsämnen.
I naturen förekomma en mängd
olika fettarter, smörfettet i mjölken,
talg, ister, kokosolja, hvilket
sistnämnda fett som växtsmör redan till
stor del undanträngt den ofta
illasmakande margarinen.
Rent fett är lättsmält, en verklig
kraftföda. Också säger den
schweiziske alpföraren : ost hjälper till bergets
fot, men späck till toppen. Fett mättar
äfven varaktigare, emedan det
förbränns långsammare i kroppens
väfnader.
Af det sagda framgår, att personer,
som ha anlag för fetma eller föra ett
stillasittande lif, böra undvika fet mat
samt i allmänhet ej äta så ofta, helst
blott två mål om dagen. Hvar gränsen
går mellan öfvernäring och
undernäring är ännu ej fullt utredt. Hvad
människosläktets skönare hälft beträffar,
så anses ju ett mindre fettbolster med
åtföljande runda former för densamma
som en speciell dragningskraft.
Shakespeares tanke om feta män ses af
följande rader ur Julius Ceesar:
”Jag vill bli omgifven af feta män
med tjocka halsar och förträfflig sömn,
Cassius där, som har en hålig blick,
han tänker säkerligen ganska mycket —
så’nt folk är farligt.”
Kolhydraten bruka indelas i tre
underafdelningar :
a) cellulosa, hufvudbeståndsdelen i
ved, skalen hos bär, frukter och frön.
761
Den är olöslig i vatten. I människans
tarmkanal löses cellulosan delvis,
isynnerhet grönsakernas. Äfven cellulosan
i klihaltigt bröd löses i ganska afsevärd
mängd. Såsom befordrande
tarmrörelsen och motverkande förstoppning
spelar detta kolhydrat en viktig roll i födan.
b) stärkelseämnen bilda
hufvudbeståndsdelen i sädesslagens frön
(brödet), i potatis, bananer m. m. I magen
förvandlas de till
c) sockerarter. Sådana
förekomma äfven färdigbildade i naturen,
såsom i hvitbetor, sockerrötter, morötter,
samt i alla söta frukter. Dessa ämnen
kunna i tarmen lätt smältas, ända upp
till 8—900 gram i ett mål. Tillföres
kroppen mer kolhydrat än den
behöfver för sin värme- och kraftutveckling,
så förvandlas öfverskottet till fett och
magasineras. — Öldrinkarens pussiga
fetma bottnar i en dylik omvandling.
Mineralsalterna spela en viktig,
ännu ej fullt utredd roll vid
matsmältningen och omsättningen i cellerna.
Den vätska, som omspolar dessa, måste
också ha en viss halt af dessa salter för
att en normal strömning (osmos) skall
uppstå i väfnaderna. Under
barndomsåren tillväxer dessutom oafbrutet
skelettet och detta består mest af kalk och
fosforsyra. Under hela lifstiden
förlorar kroppen äfven dagligen salter,
mest i urinen, äfven i svetten m. m.
Särskildt rika på dessa salter äro
grönsakerna, rotfrukter, ärter,
hafre
- gryn, gröfre råg- och hvetemjöl, mjölk,
bär, frukt. I kött finns nog järn, men
ingen kalk, därför har hunden och
andra rofdjur förmåga att äta och
smälta ben. I många fall af
sinnesslöhet hos barn har man också funnit
orsaken vara att födan lidit brist på
mineralsalter.
å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
