Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVARAF VI BÖRA NÄRA OSS
det, naturligt nog, brist på dylika
predikningar. Först på 1700-talet uppträda
åter författare, som fördöma allt
mördande, krig så väl som annan slakt.
I början på 1800-talet möta vi i
litteraturen första gången ordet
vegetarism (vegetus = frisk, rask), och då
stiftades äfven det första vegetariska
samfundet. De första vegetarierna
("gräsätarne”, som de med orätt fingo
heta) bildade så godt som en sekt med
religiös anstrykning. En doktor Nagel
i Barmen gick t. o. m. så långt att
han ref sitt bröst och utropade: utan
vegetarism ingen kristendom! Mycken
strid och begabbelse måste de utstå,
dessa pionjärer för ett naturenligt
lefnadssätt, men de ha nu för längesedan
dött strådöden, sedan de först haft nöjet
se sina belackare bita i gräset. Deras
arftagare fingo nytt vatten på sin kvarn
och deras teser vetenskaplig basis, då
begreppet närsalter lancerades af
framstående fysiologer. I denna som i andra
stora frågor arbetade sig sanningen
fram mellan de klingor, som olika
åsikter drogo i kampen för henne.
Emot ett måttligt bruk af friskt kött
ha nutidens fysiologer intet att invända,
men erkänna samtidigt, att ägghvitans
förbränningsprodukter hos vissa
personer eller då de förekomma i större
mängd kunna verka retande och
sjukdomsalstrande. Omfattande experiment
ha å andra sidan visat att en tungt
kroppsarbetande eller sportande person
står sig bättre och håller längre ut med
växtnäring än med köttföda. Ur
ekonomisk synpunkt ställer sig till sist
användandet af köttföda som kraft- och
värmekälla högst ofördelaktigt. MKött
och ägg äro 10—20 gånger dyrare än
bröd, grynmaät, smör, ost, rotfrukter.
I samma vefva må framhållas att den
763
ofta så billiga fisken (sill, strömming,
kabeljo) har lika stort näringsvärde
som oxkött.
Något näringsvärde finns däremot
e; i buljong, lika litet som i kaffe. Dessa
drycker verka endast nervretande, lifva
närmast som piskrapp. Retande verkan
ha också kryddorna, de framkalla lätt
en konstlad aptit, som föranleder
öfvernäring och osund fetma — korpulenta
personer mottagas ej af lifbolagen.
Billigare och bättre är att svälta sig till
aptit genom att minska måltidernas
antal eller tidtals späka köttet i stället för
att oafbrutet späcka det, såsom
fråssaren gör. Mången förblandar denna
typ, gourmanden, med gourmeten —
finsmakaren. Mellan dem är dock en
stor skillnad — ett gapande svalg.
På en nyligen hållen internationell
läkarkongress framlades öfvertygande
tevis för att de nuvarande kulturfolken
urarta. Man pekade på den tilltagande
kassationsprocenten vid mönstringen af
värnpliktige (”kronvraken”), den
ökade tandrötan, tilltagandet af sockersjuka
och andra matsmältningssjukdomar,
åderförkalkningen, de försvårade
förlossningarna, mödrarnas oförmåga till
digifning samt däraf följande sjuklighet
bland spädbarnen. ÅAtt därför äfven
nervositeten, sinnessjukdomarna och
själfmorden ha tilltagit, är förklarligt.
Det behöfs därför att vi rycka upp oss
och genom rashygieniska åtgärder sätta
en damm för den hotande urartningen.
I Tyskland har man genom
noggranna undersökningar bevisat att
aftagandet af den fysiska styrkan hos
befolkningen står i direkt förhållande till:
nedgången i mjölkförbrukningen.
Mjölken har ersatts af spritdrycker.
Hvad svenska folket beträffar, så
har det sedan Gustaf III :s tid
genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
