Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVARAF VI BÖRA NÄRA OSS
ningar, blandadt med kokt ris, fårfett
och hackad rödlök och serveradt med
russin, mandel samt halfmånar af ägg.
I Nordamerika rifver man nu ofta
i det finare köket fet ost med bananer,
hackad tryffel och scherry, medan
plantage-niggrerna steka sina
fläskskifvor i en sås af mjöl och
sockerrörssaft.
Argentinarne äta med förtjusning en
blandning af oxkött, fläsksvålar, kål,
ärter och morötter, medan japanerna
pinna i sig färserade räkor med ris och
algsås.
Som efterrätt på denna matlista må
serveras Popoi, delikatess från
Marquesasöarne, en jäst röra af fisk, frukt
och krabbor.
Här i old Sweden, gråstenslandet,
Järnbäraland, där, enligt Fröding,
trollen i hedenhös ”sutto kring milan och
stekte sitt tackjärn och kokade soppa
på spikar och klackjärn”, här möta vi
knappast någon maträtt, som i fyllighet
och lyckad komposition kan täfla med
nyssnämnda nationalrätter. Enligt ”The
Gourmet’s Guide to Europe” ’finner
man på en svensk matsedel (vi
bibehålla originalets stafning) :
smörgasbord, bräkt skinka, beff, lappskoj, pytt
å Joanna, stangkarf, kroppkaka,
köttbulla med brun böna, platta med sylt.
Redan på Gustaf II Adolfs tid åts dock
här ärter med fläsk, höns medh
haffvergryn, raggmunk.
Oaktadt frukt- och
grönsaksodlingens ringa utbredning och ofta äfven
låga ståndpunkt här i landet, torde det
ej bjuda oöfvervinneliga svårigheter
att af våra inhemska råvaror
sammansätta maträtter, Som innehålla alla
nödvändiga näringsämnen i lämpligaste
förhållande.
Bland födoämnen ur djurriket ha
765
vi ju kött, hvars näringsvärde växlar
efter fetthalten. Vanligt medelfett
nötkött innehåller per kilo omkring 1,400
näringsenheter (=värmeenheter).
Betydligt större är näringsvärdet hos fett
fläsk, på grund af fettets höga
förbränningsvärde. Sådant håller per kilo
öfver 6,000 näringsenheter. Fet fisk,
såsom sill och strömming, har samma
näringsvärde som oxkött, men har det
företrädet, att den saknar nötköttets
mindre hälsosamma s. k.
extraktivämnen. Både kött och fisk lida brist
på natron- och kalksalter, som däremot
förekomma i ägg, af hvilka ett tjog
innehålla ungefär 1,700 näringsenheter.
Viktigast bland animala födoämnen
är dock mjölken. Komjölk innehåller
per liter 655 näringsenheter, om den
är oskummad. För späda barn bör
komjölk dock tillgripas endast i yttersta
nödfall. För ett dylikt är modersmjölk
oumbärlig. Ett bröstbarn är därför
alltid snällt och friskt, medan flaskbarn,
äfven som äldre, äro kinkiga och
sjukliga.
Skummjölkens stora värde som
födoämne beaktas ej tillräckligt, fast
den innehåller mjölkens värdefullaste
beståndsdelar, ägghvita och salterna.
Sedan flera år förekommer sådan i
marknaden äfven i pulverform, under
namnet torrmjölk. Till bakning har den
fått stor användning och utgör den
verksamma beståndsdelen i de nu så
utpuffade kraftnäringspreparaten.
Af flytande, kondenserad, mjölk,
konserverad på bleckburkar, har först
i år svensk tillverkning startats,
nämligen af den välkända Molinderska
firman. Denna produkt är som tillsats i
kaffe hälsosammare än grädde, för
hvars dagliga anskaffning så mycken
kvinnokraft förslösas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
