- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1911 /
797

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

m-——
LAGMANSHUS

måste själfva luften omkring den ene
vara för den andre som mat och
dryck, luft och ljus och hvila. All
lifvets nödtorft skola de finna hos
hvarann och därtill all lifvets glans
och festlighet. Så är meningen.

Jag fruktar den kommer att visa
sig grymt förfuskad för Magda. Målarn
reder sig nog, ty han har sig själf
och kommer att i alla tider bli
belåten därmed. Han är på sitt lilla
sätt så helt skapad, att komplettering
var onödig! Eller han skulle ha gift
sig med en, som var honom lik. Icke
med en af denna jordens sökande och
längtande halfdelar, som gå omkring
med en stor fråga i blicken och ej
få rast och ro förrän de hört svar på
den.

Vi äro ju rop, som vänta på den
rätta genklangen.

Men låt oss lämna ämnet. Där är
så litet att göra hvad Magda
vidkommer. Jag kan reta målarn genom att
locka fram de nyanser hos hustrun,
som han ej kan fatta med sin torra
otympliga själ, och den färdigheten
begagnade jag mig också af under
kvällen. Jag fick till och med Magda
att slå ut i små rebelliska flammor
emellanåt. Den utomordentliga fru
Pontin behärskade sig men såg ut att
fatta hemliga inre beslut.

Efter att världen och hvad däruti
är var färdigbehandlad, gick
värdinnan till flygeln och lät oss sväfva upp
1i de saligas riken. |

Hon kan spela!

Det var så att jag måste, i en
beskuggad vrå, sätta händerna för
ansiktet och klämma sönder några tårar.
Så intensiv och så ljufligt ångestfull
har aldrig den förnimmelsen förr
varit. ’

797

Och på samma gång stod den i
besynnerlig kontakt med verkligheten.
Den uppkom ej därför att luften var
mättad med patetiskt talande toner;
den fanns till, därför att hjärtat
klappade med lifvets egna kännande slag,
att tankar brunno och hoppades och
beredde vägar. Det var ej om
drömmar utan förnimbar realitet, som
Beethoven berättade på sitt sköna och
smärtsamma språk.

k

Detta opus tycks aldrig bli färdigt
och aldrig afskickadt. Ytterligare en
dag har det nu legat här.

Kan du säga, hvad som skall göras
med Gabriel Ramsell? Jag träffade
hans läkare i förmiddags. Du vet han
brukar titta till honom och slå upp
hälsokapitlet till Gabriels förargelse.
Det är knappast sämre än vanligt,
men doktorn påstår det vara nog. Om
skadan i lungan ej inkapslas säkrare
— ett arbete som ej en dag får
glömmas — vet ingen hvad som kan :hända.
Hvila och finare luft än hvad
Stockholm bjuder på just nu skulle göra
under. Men huru få bort honom?
Han tycker sig väl också böra stanna
tills valet är öfver. I öfvermorgon
blir sista mötet.

Alla partier arbeta för högtryck.
Det är möjligt han går in. Men kan
det vara nöjsamt att börja sin första
riksdag i så usel kondition. Jag skall
tala vid honom redan i dag. En
person som han borde ej gå lös och
reta folk genom kortsynt
halsstarrighet. Han älskar ju inte sina fiender
så högt, att han bör bereda dem glädje
med att ta lifvet af sig. Nu isynnerhet
när han håller på att få officiell makt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:27:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1911/0807.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free