Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAGNETISKA OCH ELEKTRISKA FENOMEN
alltid visade eller pekade mot söder, och
med dess hjälp lyckades han förfölja
de upproriske.
Vagnen i fråga hade för ut en liten
trälåda. Öfverst å dess lock var
placeradt ett upprätt stående stift, å hvars
spets en liten, ytterst lätt figur af trä,
föreställande en människa med högra
handen utsträckt, fick röra sig fritt och
svänga rundt. I den utsträckta handen
var stucken en magnet, hvilken alltid
>Den magnetiska vagnen>.
sträfvade att ställa in sig i riktningen
norr-söder. Hur man än svängde och
vände vagnen, vred sig träfiguren alltid
så, att handen kom att peka mot söder,
kinesernas hufvudpol.
Kinas kejsare, hvilka under sina
krig ofta måste tåga långa veckor i
följd genom obanade och obebodda
öknar under fara att med hela hären
råka vilse, funno i de ”magnetiska
vagnarna” en säker vägvisare. En af
befälhafvarne vid den kejserliga
vagn
53. — 1911.
833
borgen förde alltid en sådan i spetsen
för tåget. Åt främmande sändebud till
det himmelska riket brukade kejsaren
förläna dylika åkdon, med hvilkas hjälp
de åter letade sig fram till hafskusten
eller togo sig hem till sitt land.
De kinesiska uppgifterna om
kompassens första förekomst till sjös gå
icke tillnärmelsevis så långt tillbaka i
tiden. Visserligen berätta mycket gamla
krönikor om de himmelska sönernas
sjöresor rundt de båda Indierna till
Eufrats och Tigris’ mynningar, och det
är väl föga troligt eller möjligt, att
sådana resor kunnat företagas utan
kompassen som vägvisare, men de äldsta
funna beskrifningarna öfver
instrumentets användning på sjön gå dock icke
längre tillbaka än till år 1111 e. Kr.
Vid hvilken tid och på hvilka vägar
de europeiska folken lärde känna
kompassen, är icke med visshet bekant.
Så mycket kan man dock bestämdt
säga, att hvarken greker eller romare
kände det ringaste till den. Efter allt
att döma synas araberna ha förmedlat
bruket öfver till oss, något som finner
stöd bl. a. i instrumentets tidigare namn
hos oss ”bussola”’, hvilket är en ren
härledning af det arabiska
’””mo-uassala”. Mera apokryfisk är uppgiften
att norrmannen Folke Vilgardarson,
Islands tredje upptäckare, skulle ha
användt sig af det på sin upptäcktsfärd
år 868.
I ett arbete från år 1242, författadt
af en arabisk lärd, lofprisas
instrumentet på följande sätt: ”Till magnetens
underbara egenskaper är att räkna, att
kaptener, som fara från Syrien till
Alexandria och andra städer vid
hafvet, när natten är så mörk, att ingen
stjärna lyser, därmed kunna bestämma
väderstrecken och vägleda sig. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
