- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1911 /
900

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE SOM SKÖTA OM OSS

tadsmäklaren har slagit ner
rulljalusien på sitt skrifbord



SE och gett fröken besked : — om
det är någonting, så säg att jag är
tillbaka om en stund.

Det är vår i luften. Men
stadsmäklaren känner sig olustig. Det blef sent
i går. — Men alltsammans är den
ogudaktiga ett-stängningens fel. Om
man fick sitta kvar till två, halftre som
förr i världen, så gick man åtminstone
direkt hem och lade sig sedan.

Fy sjutton, hvad bakhufvudet
kännes besynnerligt tomt, som ett urblåst
ägg. Och då och då genomilas
stadsmäklarens fysik af en lätt
frossbrytning, midt i det majglada solskenet.

Dessa förnimmelser stämma
dessutom, sin vana trogna, själslifvet i en
viss mollton af bondånger och
själfförakt.

På Norrbro stå några individer och
hänga öfver barriären. Äfven
stadsmäklaren måste titta efter hvad de titta
på. — Men det var naturligtvis
ingenting, bara en pråm som törnat på under
järnvägsbron.

Stadsmäklarens blick fängslas af det
rinnande och glimmande vattnet. Det
ser så frisk ut. Du tid, så mycket
vatten! — Stadsmäklaren känner det
rissla friskt genom strupen och svalt
öfver alla porer. Han kommer att
tänka på engelsmannen, som hvar
morgon insvept i en filt gick ner från sitt
rum på Grand hotell och hoppade i
från kajen. Första gången kostade
badet honom 5 kronor, och sedan
fördubblades böterna för hvarje resa.


Men — never mind! Engelsmannen
fortsatte med sitt dopp de fjorton dar
han var kvar i Stockholm.

— Stadsmäklaren har tagit sitt parti.
Ett bad, det är hvad han behöfver
just nu.

Hur föga insikt om badets mission
hade icke den man, som afstod
därifrån af den anledning, att han var ren
och kunde simma!

— Stadsmäklaren tvekar icke länge
i vestibulen, kring hvilkens takfris
skönnakna helleniska jungfrur och
ynglingar förlusta sig vid fontäner och
bemöda sig om plastiska, med
antikritningen vid Konstakademien
öfverensstämmande ställningar, om hvilken
badform han bör välja. Det turkiska badet
är visserligen det radikalaste. På
britsarna i den torra öfverhettade luften
rensas ju visserligen hvarje droppe
alkohol ut genom porerna. Men
samtidigt blir man ju utkramad som en
citron, och efter några timmar är
reaktionen där. Luften i det innersta
rummet med enrisruskan, denna 502-luft,
som själf sticker som borrnålar i näsan,
för dessutom med sig sensationer af
Gehenna — —

Nej, hur mycket behagligare då att
låta förvandlingen till en annan
människa föregå under Huldas milda men
fasta händer! Hon vet precis hvad
han behöfver, hur hård borsten skall
vara och hur långt duschen skall gå
ned på termometern.

”Goddag, goddag, Hulda, här har
ni mig igen. Det blef lite sudd i går.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:27:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1911/0910.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free