- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1911 /
946

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

946

hit innehöll nog också en annan
ingrediens än de förut nämnda. Magda
kom på visit en förmiddag, och som
hon var i allmänt världsföraktshumör
(målaren skulle naturligtvis ha stryk)
passade hon på att tala illa om sig
själf — berättade att hon varit
förlofvad med Bernhard Ramsell och
öfvergett honom, njöt af att få måla
sin uselhet och simpelhet!

När hon gått fann jag plötsligt att
Bernhard stod mig oerhördt nära,
och hvarför skulle man ej söka sina
närmastes sällskap! Att jag blifvit
bedragen af mig själf och han af en
kvinna hade ju ingen betydelse i
fråga om slutresultatet, som ställde
oss båda på samma ensamma plan.

Han mötte mig själf när jag kom,
och så åkte jag i samma trilla samma
väg som en gång förr — i en annan
värld. Jag hade en förnimmelse på
botten att det var min ande som for
landsvägen fram, den hade fått lof
att stiga ned till de nejder där den
en gång vandrade klädd i kött och
blod. Allt var välbekant, men sådana
saker som häftiga hjärtslag af glädje

eller smärta kan ju inte en ande:

känna, och därför satt jag lugnt på
sätet och språkade med Bernhard om
sockenpolitikens senaste nyanser. Ja,
vi berörde ju också annat, det för
dörren stående giftermålet mellan
hans bror och Monika Troil, öfriga
medlemmar af familjen Troil kunde
vi ju heller icke undgå att nämna,
och så berättade jag om Magda och
hennes man, hvilken jag tillät mig
närmare beskrifva.

Jag bor som förra gången i Magdas
stora hvita vindskammare.
Konstsamlingen där har blifvit tillökad med
en frappant duktig blyertsskiss af

HILMA SÖDERBERG

ledamoten af riksdagens andra
kammare, Gabriel Ramsell. Den lär
emellertid vara bortskänkt till Monika.

Magda har haft förstånd att
accen
tuera det väsentliga, den knotiga höga
pannan, ögonens djupt liggande
obarmhärtiga stränghet, munnens
energi. Men totalintrycket blir ändå
gentleman af detta sista århundrades
civilisation. Lilla fröken Troil gör vid
Gud ingen mesallians.

Tea och Evelina välkomnade mig

af ett uppriktigt hjärta. Den senare :

är förlofvad (med bred guldring som
jag fått se) men tar saken lugnt. Jag
känner fästmannen som är ett ännu
klarare skinande godtemplarljus än
Evelina, och som ej hemfallit åt
hvarken järnbruket eller sågverket utan

+

som dräng på olika platser förvärfvat ’

ryktbarhet som socknens duktigaste
jordbrukare. Han är äfvenledes pamp
i sångkören, ehuru där öfverflyglad
af fästmön — hon är nämligen körens
feminina solist.

Kyrkoherden är sjuk. Det har varit
ett lindrigt slaganfall. Ingen bättring

är att vänta. Pastor Henricus mötte ’|

jag på förmiddagspromenaden och vi

konverserade stelt två minuter. Han

är säkert en man med principer.
Jag har skrifvit till Ruben — mest

2

för att berätta hvar jag håller hus. :

Bäst är ju att vi stå i förbindelse
med hvarann. Jag skulle önska, att
jag kunde vara honom till nytta på
något sätt. Han borde ju känna Amy,
men jag fruktar att han för tillfället
lefver så fjärran från henne, att han
kommer att ta miste i sina
beräkningar. Den damen hör inte till de
vekare.

Broderskärlek måtte dock vara
något fenomenalt. Släkt med hvad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:27:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1911/0956.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free