Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - När solen kommer tillbaka: Av Ansgar Roth. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Clemens XI:s bägge gnomer och middagslihj e uti de Diocletianska Termerna i Rom.
sekunderna», helakim, av vilka 1080 gå
på en minut, alltså 18 på en av våra
sekunder, utomordentligt överträffade genom
den moderna mikrometrins resurser.
Ur borgerlig synpunkt lämpar sig
varken solens upp- eller nedgång som
begynnelseepok för dygnet. Komarna
började sitt dygn vid midnatt, ett helt och
hållet oastronomiskt bruk, då naturen icke
erbjuder någon möjlighet att genom direkt
observation bestämma midnattsögonblicket.
I våra dagar ställer sig saken annorlunda,
dä vi ju ha tillförlitliga ur att rätta oss
efter. Det astronomiska dygnet begynner
dock även nu vid middag, då solen står
i söder. Araberna hade fordom samma
sed och ägde redan tidigt instrument för
observation av solens middagshöjd. Det
äldsta av alla dylika instrument var
gnotnon, känt redan av kineser och egypter
halvtannat årtusende före Kristus. En
gnom består i sin enklaste form av en
lodrät stav eller pelare, uppställd på en
plan vågrät yta. Inlägger man på denna
yta middagslinjen, som är den riktning,
utefter vilken gnomens skugga faller vid
middagen, så kan detta enkla instrument
användas att bestämma såväl
kulmina-tionsögonblicket och solens middagshöjd
som observationsortens polhöjd och
jordaxelns lutning mot banplanet. Den
kinesiske kejsaren Tschukong, omkr. 1100
f. Kr., lät anställa noggranna observationer
med en 8 kinesiska fot hög gnom. De i
riktiga väderstreck uppförda pyramiderna
(cirka 3000 år f. Kr.) ävensom obeliskerna
ha i Egypten tjänstgjort som astronomiska
jätteinstrument. Kejsar Augustus lät på
Marsfältet i Rom uppresa en obelisk av
117 fots höjd för att efter denna reglera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
