Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Sverige inför utlandet 1913?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE INFÖR UTLANDET 1913?
ubriken är i sig själv en fråga,
vars besvarande förutsätter
profetians gåva. Ingenting är
vanskligare än att göra förutsägelser,
och det kräves nästan en dristighet
över det vanliga att våga utgiva sig
som siare särskilt i dessa tider. Luften
är full av tecken och under, och om
astrologien i dessa dagar varit införd
på marknaden, skulle den stiga
ofantligt i kurs.
Emellertid, av det som är kan man
åtminstone våga draga approximativa
slutsatser om vad som blir, ty, alla
växlingar till trots, så lyda även de
mest förbluffande vindkast givna lagar,
och nog kan man på de
förutsättningar som finnas åtminstone söka bygga
upp ett litet kåseri om vad som under
den närmaste tiden kan komma att
sysselsätta sinnena. Från början är
det emellertid nödvändigt att erinra om
att meteorologien är en mycket
trevande vetenskap, när det gäller väder
och vind; då fråga blir om politiken,
är den inte stort bättre ställd,
knappast för de professionella, och då ännu
mindre för amatörer.
Skall man tala om Sverige inför
Europa nästa år, måste man emellertid
först tänka på huru förhållandena
kunna gestalta sig på den större
skådebanan, Under årtionden har den
allmänna meningen i vår världsdel vant
sig vid den föreställningen att ett stort
krig måste bryta lös. Det är kanske
den franska revanchetanken från 1870
—71 som härvidlag varit primus motor,
men härmed må ju vara huru som
helst: ett allmänt osäkerhetstillstånd
har varit rådande, som i sin ordning
fött en rustningsiver hos främst
Tyskland och Frankrike. Denna har smittat
ifrån sig, men de militära
ansträngningar som på alla håll gjorts kunna dock
ej enbart förklaras av denna anledning.
En bidragande faktor av största
betydelse är den utvidgade
kolonialpolitiken och de därmed förbundna
kommersiella intressena. Liksom handeln
i alla tider varit civilisationens
banbry-tare, så har den också i sig burit frön
till tvister, och särskilt i våra dagar
torde den mindre än någonsin kunna
göra anspråk på att vara en conciliatrix.
När t. ex. Tyskland och England
betraktas som antagonister, ligger
orsaken väl ytterst i deras tävlan om
hegemonien på världsmarknaden och när
Storbritannien hotas till sitt herravälde
över haven, så ligger grunden i en
åstundan att öka mera den tyska
handelsflaggans än den tyska
örlogsflaggans prestige.
Ett annat moment av vikt är
Bal-kanfrågan. Europa är ganska litet och
dess befolkning, vissa mindre
rasskillnader till trots, i stort sett, någorlunda
homogen. När turkarna gjorde sig
bofasta på Balkanhalvön och utbytte
korset på Sofiakyrkan mot halvmånen,
betraktades de som inkräktare, och
århundraden ha ej lyckats utplåna det
föreställningssättet. Huru värderade
turkarna än äro för sina personliga
egenskaper och fastän de anses som
halvöns bästa folkelement, så står det
dock fast i det europeiska medvetandet
att de sakna existensberättigande som
självständig nation inom Europas
gränser. Att de så länge kunnat hålla sig
beror nog ytterst på dem själva, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
