Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Fredrika Bremer och kvinnornas frigörelse. Av Hilda Sachs. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bokens brister för öfrigt, höjes den
just genom styrkan af sin tendens till
ett verk fullt af själ och intensitet.
"För denna bok," skrifver
Fredrika till Böklin, "väntar jag näppeligen
nåd af någon svensk man, men om af
någon, så är denne du. Ty du har nog
förstått, att Herthas klagan och kval är
min egen själserfarenhet, att Hertha är
mitt första men icke mitt sista ord i
min frihetskamp för mitt kön.’5
Trots allt hån, allt bittert klander,
ångrade Fredrika Bremer aldrig, att
hon skrifvit detta verk: "Jag
äfven-tyrade, nej uppoffrade min popularitet
som författare. Att jag kände det och
gjorde det ändå, har sedan gladt mig
och skall glädja mig i min dödsstund."
"Och jag tackar Gud för ett verk,
som med alla dess brister och
ojämnheter dock är det mest betydande, mest
samvetsfulla, som jag ännu skrifvit,
som bär inom sig ett framtids — ett
evighetsfrö."
Ett framtidsfrö bar Fredrika
Bre-mers omstridda verk i sanning inom
sig. Dess ljustörstande hjältinna fick
sin dröm uppfyld, fick i sin Idunasal
se unga medsystrar hämta kunskap och
upplysning, och Herthas skaparinna
själf fick innan hon dog se de
bildningsanstalter uppstå, som skulle dana
hennes lands döttrar, skänka dem
"frihet och framtid, det bröd och vin,
som ger lust att lefva".
Ty om Fredrika Bremer ville
själf-ständighet åt kvinnorna, ville hon dock
framför allt vetande och utveckling.
Själf en sökerska efter sanning så
länge hon lefde, önskade hon dem att
likt de unga i Herthas lärosal bli
"medvetna af sig själfva och sin kallelse
som samhällsmedlemmar’’. Sveriges
kvinnor, som fått njuta af de väckelser
hon gifvit, se allt klarare den skuld, i
hvilken de stå till henne, och ju vissare
de hoppas att vinna hvad hon önskade
för dem, desto lifligare bringa de
hennes minne sin tacksamhet.
00O00-
Fredrika Bremers salong de sista åren på Årsta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
