- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1913 /
89

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Ur Stockholmsmaskeradernas krönika. Av Herman Glimstedt. Med 22 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

til hwarjehanda oanständigheter och
oordningar».

Rokokon blev maskens glanstid,
och häruppe kom dennas rehabilitering
under det gustavianska skedet, som
i så mycket lånade mönstren från
Versailles. Gustav III själv var ju
skådespelaren, för vilken masken
och förklädnaden blir andra natur.
Förberedelserna till en maskerad,
likaväl som till en föreställning, hörde
till hans största nöjen. Teatern ensam
kunde inte stilla hans lust för brokiga

uppträden och ögonfägnande illusioner.
Omväxlande med spektakler,
omväxlande med torneringar och karuseller
finner han på alla slags syrpriser och
mystifikationer.

Ibland klär hela hovet ut sig efter
ett överenskommet program, varvid
var och en under hela kvällen iakttar
sin speciella karaktärsroll. Man sätter
t. ex. i scen S:t Germains marknad
eller Drottning Kristinas hov, för vilket
senare ändamål man rekvirerat de
historiska dräkterna från kungliga klädkam-

maren. Eller det på Gripsholm
församlade hovet leker en februarikväll 1777
»det förhäxade slottet», ett naivt
oemotståndligt påhitt, varav M. A. Geffroy
i arbetet . »Gustaf III och Franska
hofvet» efter samtida bref ger en
skildring som vi ej kunna neka oss att
anföra:

»Prins Fredrik begaf sig
omedelbart efter sin hemkomst till
Gripsholm. Han väntade att finna alla
människor på fötter vid sin ankomst,
men blef högeligen förvånad att inte

upptäcka en enda lefvande själ
hvarken i alléen eller vid slottet.
Bommarna voro nedfällda, rummen
oupplysta; allt hade utseende af en öde,
öfvergifven boning. Efter att förgäfves
hafva ropat och väntat, nödgades
prinsen och hans svit att stiga af för att
själfva aflyfta bommarna. Då de
därefter började genomsöka rummen,
mötte de i stället för hofvets
medlemmar, dem de förgäfves sökte, endast
några grupper af bönder, som irrade
hit och dit under dyster tystnad. De

En kostymbal i England.
Efter en engelsk karikatyr. (Början av 1800-talet.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:28:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1913/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free