Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Ur Stockholmsmaskeradernas krönika. Av Herman Glimstedt. Med 22 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maskerade personer wisa sig med wapen,
utan ersätta dessa, om de så åstunda,
med dylika af träd, i fall de anse
karak-ters-rolen detta erfordra, och att ingen
omaskerad biwistar Balen i uniform och
med wapen, då den ej är tjenstgörande.
Alltjämt med bibehållet förbud
mot bärande av vapen och uniform
tillökas de tidspittoreskt roande
affischerna för dessa »Med Hans Kongl.
Majrts Allernådigste Tillstånd» givna
maskerader med nya paragrafer, av
vilka vi från år 1828 antecknat
följande:
En större Restaurant är inrättad på
den så kallade Barntheatern (i gamla
operahuset liktydigt med balettsalen) och
i de dertill gränsande Rum, hvartill
ingång är öppnad midt emot Stora Kongl.
Logen, så att dessa lägenheter blifwa i
fullkomlig communication med
Bal-Sa-lonen, hwilket äfwen kan gifwa
anledning till Allmänhetens cirkulerande i
närmaste Logegångar, så att ytterligare
utrymme winnes; och äro i detta sednare
hänseende nödiga anstalter emot drag
widtagne. På Restaurationen serweras
med hwarjehanda slags kall mat, Bouillon,
Winer och andra Drycker, hwaremot
Stora Foyérn endast är bestämd till
ser-wering af Confect, Bakwerk och
för-friskningar.
Den första operamaskeraden i
november 1821 betraktades naturligtvis
som ett uppseendeväckande evene-
mang, varom en samtida deltagare
berättar i följande skildring.
»Nyfikenheten,» skriver
hovmarskalken frih. J. O. Nauckhoff i sina
memoarer, »hade till detta nöje lockat
en mängd människor; samma
anledning ditförde mig och min hustru
tillika med några bekanta, alla uti
svart domino och maskerade; ganska
få karaktersmasker syntes, och
ehuru-väl nyhetens behag gaf rörelse och
»Jaså, det kallar du att hälsa på tant. Att du
inte skäms!.. . Tänka sig en gift fru ... en fru
som har en man, som är sina barns mor! Gå,
Rosalie, det gör mig ont om dig!»
»Himmel! Det är ju min man. Min riktiga
man! A, den slyngeln!!»
»Inte ska du vara så dum och väcka honom. Vi
gå nån annanstans...»
Efter teckningar av Ga var ni. (1804—66.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
