Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - En lapsk björnjakt på 1600-talet. Efter gamla källor skildrad av Ossian Elgström. Med 7 teckningar av förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och björnen slog spjutet ur
hans hand, det var den unge
Per Joks som fick lyckan sätta
sitt järn i björnens hals och
bredt grinande vrider han nu
en vidja, binder den kring det
döda djurets underkäk och
sjunger:
Tack, du gode och
dyrbara björn, som ej skadat
mitt spjut och järn.
Gamle Nils Orbes hamrar
på trumman i takt till sången
och de öfriga männen dansa
kring gruppen med spjuten
riktade mot björnens kropp.
Brännvinskaggen går laget
rundt och allas ansikten lysa
af glädje.
Skymningen faller, den döda björnen
täckes med granris och så går färden
tillbaks till lägret, där kvinnorna och
de gamla vänta. Timmarna flyga, snart
lysa vänliga eldar mot skaran och
hemmahundarna hälsa med välkomnade
skall.
Aslak sparkar af sig skidorna och
börja sjunga, de andra stämma i; sången
får svar. Inne från kåtan höra nu
alla, kvinnornas gälla röster och Aslak,
som är ett enda leende, slår tre
dundrande slag på tältets dörr.
»Saiwo olmak,» ramar han och alla
skratta bakom honom.
»Täck för ditt ansikte,» skriker
Aslaks moder till den yngsta bland
kvinnorna, munnarna fyllas brådskande
med tuggad albark och tystnad inträder.
Med spändt intresse stirra kvinnorna
genom mässingsringar på bakdörren
genom hvilken den lycklige
björndödaren skall inträda.
Nu lyftes duken och ett hufvud
sticker in, en lång röd stråle, från den
närmast sittande kvinnans mun, träffar
det rakt i hjässan. Alsaften rinner ned
åt ansiktet på Per Joks och han tackar
åt alla håll för mottagandet.
Nu komma de andra, alla bli prydda
med ringar, kring hals, kring arm och
kring högra benet ovanpå byxen, allt är
fröjd och jublet stiger till orkan då
brännvinskaggen rullar in och girigt sänkes
koksorna i den gula drycken.––––
Denna natt stoppar Eros sin båge
bakom dörren och kvinnorna få sofva
utan män på sina läger, ty så har
guden Laibiolmak bjudit. Laibiolmak
som hatar dem och alltid är redo skicka
de onda andarna genom kvinnornas
sköte att fördärfya fostret i deras lif.
IV.
Renarnas hofvar knäppa, hufvudena
ligga djupt mot marken och ston på
ston kommer ur de uppspärrade
näsborrarna.
Det är ett tungt lass de drogo, det
är björnen som nu åker hem till slakt
och kok.
Björnen ligger på de sammanbundna
kerris, han är vackert prydd med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
