Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Prinsessan med glashjärtat. Dikt av Karl Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prinsessan med glashjärtat.
(Ur en till våren på Albert Bonniers förlag utkommande diktsamling:
»Världsliga Visor» av Karl Asplund?)
1 mörkret byarna jaga,
och molnen blåsas som flarn. ;
— Jag minns en gammal saga,
som jag har läst som barn.
Augusti syrsorna vässa
sin lie. Hör brynena dras!
— Det var en gång en prinsessa,
som hade ett hjärta av^glas. V
En blekhyllt liten flicka
och stillsam ibland och tyst,
ty hjärtat fått en spricka,
när munnen en gång blev kysst.
Det knäpper i lampan. Förskräckligt
vad vinden i knuten slet!
— Kanhända var hjärtat för bräckligt.
Kanhända var kyssen för Ket.
Så måste hon gå försiktigt
och aktas för hetta och köld.
Ett hjärta är ändå viktigt.
Ett sprucket är ömt som en böld.
Det finnes av is, av kristaller,
guldhjärtan — ett gammalt mod —
och hjärtan av andra metaller
och hjärtan av kött och blod. I. .
Ett kan man hårdhänt pressa;
ett måste försiktigt tas.
Gud nåde den stackars prinsessa,
som fått ett sprucket av glas!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>