Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Juvelerna på Gårda. Av Ulrik Uhland. (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var förstås arg. Och Agnes hade
skvallrat på en kamrat förr. Hon behöfde
bara bli litet afundsjuk.
Men det var alls ingen fara, at<
Agnes skulle kunna observera henne
från bagarestugan. Agnes stod inne i
köket och petade i spisen med en
silf-versked för att få litet glöd. Hon kunde
aldrig ha bakdag utan att då och då
dricka kaffe. Hon vände förargad på
hufvudet.
"Hvad sjutton har du låtit det
slockna för?"
:,För att jag tyckte det var onödigt
att hålla eld, när ingenting ska kokas.
Fransson tycker, att vi göra af med så
mycket ved. Och det säger fröken
Alfhild också."
"Ä," sade Agnes kort och med
ut-prägladt förakt.
"Ja, det vet du väl, hur de äro.
Men man får väl ändå rätta sig efter,
hvad de säga."
"Nej, hör du, försök inte," sade
Agnes. Hon plockade på några vackra
näfverbitar, och elden blossade efter
några ögonblick upp.
"Är det fröken Alfhilds vatten, det
här?" Hon doppade pekfingret i
kastrullen. "Det är ju pin kallt. Det
måtte inte ha kokat några tio minuter."
"Fröken Alfhilds vatten, det står
där. Lydia pekade öfverlägset på
kat-tunsförhänget. "Det tog jag af för två
minuter sedan. Jag väntar bara på, att
det skall svalna."
Agnes vaktade troget en stund vid
spisen, och så drack hon sin kaffekopp
på bit, summa fem och en half
sockerbitar. Hon orkade inte med hälften af
den sista, utan bet af den och kastade
återstoden tillbaka i silfversockerskålen
på brickan, som stod kvar på
köksbordet, sedan den burits ut från
fröknarna.
"Vill du göra mig en tjänst, så tar
du och blaskar af degspaden och lägger
in den. Jag körde den i
pepparkaks-degen ett tag, för att de ingenting skulle
ha att säga, ifall de kommo ner."
"Det kan jag väl göra," sade Lydia
med en viss beredvillighet. Det var
aldrig dumt att göra småtjänster åt
Agnes, och för resten hade hon just
ingenting annat att göra. Hon
skrub-bade af degspaden med panelborsten,
som brukade användas till litet af
hvarje, och torkade den på Agnes
handduk, som hängde på stolskarmen vid
det emaljérade tvättfatet. Hon ställde
också in den i skafferiet och gick så
efter väl förrättadt värf fram till
spegeln.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
