Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Carl Larssons konst. Några synpunkter. Av Georg Nordensvan. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äregirig ung konstnär kunde inte med
oblandad glädje fullgöra dylikt
beställningsarbete. Dessa illustrationer
utmärka sig för ett mjukt
behandlingssätt, en lekfullt tillsvängd
figurstil, ett personligt handlag, ej utan
dragning till maner.
Från de konstnärligt anspråkslösa
gubbarna i Kasper — tidningens väl
Skuggorna. Lavering till Anna Maria Lenngrens dikt
lyckade titelvignett är ej av Larsson
utan av Hellquist — från de famlande,
osäkra teckningarna till Andersens
sagor (1876—77), där man finner
någon enstaka figur gott karaktäriserad
och en del näpna och lustiga
barntyper, går tecknarens väg uppåt till
Anna Maria Lenngrensbilderna(1884),
som beteckna höjdpunkten av Carl
Larssons förmåga som illustratör under
hans första skede. Helsidesbilderna
i detta praktverk utfördes i akvarell
med diskret och smakfull
färghållning och reproducerades i ljustryck,
alltså utan någon xylograf som
mellanhand. I behandlingssättets elegans
och raffinemang äro flera av dessa
kvicka och spirituella små
genrebilder fullt jämförliga med konstnärens
samtida större akvareller
(exempelvis "Vinet" och flera
Gréz-motiv).
Ännu i hans tidigare
oljemålningar är den illustrativa
karaktären i ögonen fallande.
Det gäller t. ex. den
akademiska pristavlan, Sten Sture
befriar den fångna danska
drottningen, med dess livligt
och pikant hållna figurgrupp
av damer, spelmän, hovnarrar.
Men när jag för några år
sedan oförmodat återsåg tavlan
i ingenjör Wollerts samling,
måste jag förundra mig över,
att den gjorde ett så pass gott
intryck som målning. Den
var ju ett hastverk, tillkommet
utan grundliga förstudier. En
modellfigur, "Kyrkstöten", en
väderbiten, skäggig gubbe i
svart och rött, från samma tid
— målningen förvärvades
nyligen av hovfotograf A.
Blomberg — överraskar genom den
mustiga färgen och det saftiga
behandlingssättet och ej minst genom
sin olikhet med de målningar,
Larsson under de följande åren
skickade hem från Paris ("Klärobskyr"
1877, "Amor Merkurius" 1878,
"Medeltida gycklare" 1881 o. fl.). Dessa
göra närmast intryck av förstorade
illustrationer, behandlingen är bred
och flytande med ledigt uppdragna
konturer, koloriten är ganska mörk
men med pikanta isättningar av röd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
