Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Ett dystert minne. Av Carl Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans arma själ ur hans stackars kropp, och
min näsa stötte i trappan emot hans kalla j
stortå när han kånkades ner . . . Jag såg I
och hörde ju ingenting för den tjocka tjär-
röken. |
Äntligen började det dock sacka av; men
innan epidemien alldeles upphört, kände jag ;
mig en dag illamående, och snart inställde j
sig kräkning och diarré. Lojt och
resignerat smög jag mig tyst undan, tog med
mig nyckeln och satte den innanföre, och \
lät allt gå, som ville gå, slöt mina ögon för
att dö i frid — och vaknade sent på aftonen ;
frisk och kry som en nötkärna!
Efter vad jag kan minnas och efter vad :
jag hörde var det egentligen, utom dessa
båda hus, i Stockholm endast på Söder något
vidare, annars blott sporadiskt ett fall här
och var. Men i landet för övrigt var
sjukdomen visst ganska vitt och allvarligt spridd. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
