Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Fotografien i rättvisans tjänst. Av Gunnar Malmberg. Med 15 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom att man betraktar föremålets
yta i sned riktning mot ljuset, men
ofta måste desamma särskilt för
fotograferingen först förtydligas genom
inpudring med grafit, nikt, järnpulver
eller diverse metallföreningar, såsom
kvicksilveroxid, mönja etc, allt efter
underlagets beskaffenhet. För att detta
över huvud taget skall kunna lyckas,
måste spåren vara färska.
På samma sätt som med handspår
förhåller det sig med fotspåren.
Sådana spela ofta en mycket viktig roll
i undersökningen, isynnerhet spår efter
skokläd da fötter, och kunna vi
därvidlag skilja mellan såväl plastiska
avtryck och plana, relieflösa, som latenta
fotavtryck, vilka senare i likhet med
fingeravtrycken uppstå på grund av
avsöndrad svett. Fotograferingen därav
erbjuder mången gång mycket stora
svårigheter.
Utom nu anförda slag av spår
förekomma i rättsfotografens praktik
allehanda märken, som leda sitt
ursprung från mycket olikartade föremål.
Sålunda ha vi spår efter olika hjuldon,
såsom automobiler, droskor, bicyclar,
efter hästhovar, en kategori spår
härledande sig från diverse
inbrottsverktyg, såsom yxor, kofötter, kilar,
klippsaxar, borrar, filar, sågar etc, vidare
märken efter avskjutna projektiler,
slungade stenar o. s. v., som synes
ett mycket vidlyftigt arbetsfält och
samtidigt ur bevisningssynpunkt ofta
mycket givande. Det gäller t. ex. att
utröna, om ett gummihjul varit utsatt
för ett nidingsdåd eller om endast en
olyckshändelse föreligger; på grund
av det skadade ställets olika utseende
kan man nämligen med ganska stor
visshet avgöra, om slitskenan
genomskurits med något vasst instrument
eller om densamma blivit upprispad
av exempelvis glaskärvor på körbanan
och sedan spruckit sönder av trycket.
Ett annat exempel på värdet av
dylika spårs fotografiska registrering må
anföras: Ett skåp har öppnats med
våld förmedelst en yxa, varvid tydliga
märken efter dess naggade egg
uppkommit på den delvis sönderbräckta
dörren. Först en längre tid efteråt
blir en person anhållen, i vars ägo
bl. a. även hittas en yxa, som
uppvisar en naggad egg. Under tiden har
emellertid det uppbrutna skåpet
reparerats av sin ägare, varvid de
komprometterande spåren blivit avlägsnade.
Då kan det vara av synnerligen stort
värde att äga en korrekt fotografisk
avbildning av spåren vid en
jämförande undersökning med märken, som för
detta ändamål frambringas med den
misstänkta yxan i samma material som
det, av vilket skåpet tillverkats.
Vid framställningen av
antropo-metriska signalemang för identifiering
av förut straffade brottslingar användes
en metod, som fått namn efter sin
uppfinnare, den beryktade franske
polismannen Bertillon, och går ut på
en systematisk måttagning av
»modellens» olika kroppsdelar; i
sammanhang härmed framställas porträtt och
fingeravtryck av personen i fråga.
Modellen fotograferas medelst en särskilt
konstruerad apparat samtidigt en face
och i profil och detta i en viss skala,
vanligen */7 av naturliga storleken, och
med iakttagande av vissa bestämmelser.
Det torde knappast behöva påpekas,
att dessa porträtt göras utan minsta
retusch. Vidstående figur visar en
schematisk bild av den Bertillonska
apparaten, vilken består av följande
huvuddelar: Kameran A med sökaren
E på stativet B, måttstocken C, stolen
D med sockel och nackstöd samt
slutligen spegeln F med lodsnöre.
Stativets, stolens och spegelns inbördes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
