Bonniers Månadshäften / 1913 / 495 Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Forna tiders signalmetoder. Av telegrafkontrollör Frans Jönsson. Med 22 bilder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dom Gautheys akustiska telegraf.

Den första optiska telegraf, som
motsvarade sin uppgift, tillkom under den
på nya uppslag så rika franska
revolutionen, då förre abbén Claude Chappe år
1794 bragte till stånd en optisk linje
mellan Paris och Lille medelst 22 på
lämpliga afstånd å den 240 kilometer långa
sträckan upprättade signalstationer.
Anordningen bestod af små stationshus,
anlagda på höjder med vid horisont åt alla
sidor samt med å taket uppsatta höga
ställningar, försedda med rörliga armar,
hvilkas olika placering angaf olika
siffertecken utmärkande den sida och det ord
på sidan i en å stationerna befintlig
ordbok man ville meddela. Signalerna
iakttogos medelst kikare och från en mindre
ställning inuti huset öfverfördes på
mekanisk väg armarnas rörelser till den större
ställningen å taket och kunde man
sålunda omedelbart öfverföra den ena
grannstationens tecken till den egna
signalapparaten för iakttagande från den
motsatta grannstationen, utan att den
tjänstgörande å mellanstationen behöfde göra sig
reda för tecknens betydelse.

På detta sätt lära tecken hafva kunnat
under gynnsamma
väderleksförhållanden öfverföras mellan
Paris och Lille på två minuter.
I Frankrike nådde de optiska
telegraflinjerna omsider en
sammanlagd längd af omkring
5,000 kilometer mellan 534
olika stationer. T. o. m.
Ostindien och Turkiet hade
telegraflinjer af detta slag och
stundom fingo kyrktornen tjäna
som optiska stationer.

Gammalfranskt telegraftorn från 1400-talet, bevakadt af hundar.

I Sverige var det poeten
och fysikern, direktören för
Kungliga teatern och
sedermera presidenten i
kommerskollegium A. N. Edelcrantz,
som upptog den franska idén
och själfständigt utarbetade den,
detta så lyckligt att hans system äfven i
utlandet antogs. Bland de första svenska
linjerna voro Stockholm—Drottningholm,
Göteborg—Marstrand och
Malmö—Hälsingborg. Efter finska kriget råkade systemet
i förfall men upprättades ånyo på
1830-talet. Konung Oscar I intresserade sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>